BORTGLÖMDA KULTURFENOMEN II: 3D-GLASÖGON

Det finns självklart en och annan nörd som fortfarande sitter framför tv:n eller bioduken med små kulörta glasögon i papp i spänd förväntan inför möjligheten att se Pamela Andersons pattar hoppa ut ur filmen, men faktum kvarstår: grejen med 3D-glasögon och 3D-bilder i kvällstidningarna hör till en svunnen tid.

Det var på 80-talet som det började bli en fluga i Sverige. SVT som på denna tid hade monopol på televisionsutsändningar, hakade på trenden med s.k 3D-film, dvs film inspelad med en särskild 3D-teknik.
Om betraktaren tog på sig små tunna glasögon av papp där den ena linsen var grön och den andra röd, kunde man sedan vid samsyn uppleva en tredimensionell effekt; saker och ting liksom flög ut ur rutan.

Julen 1983 visades ett program kallat TV-piraterna som jullovsmorgon i SVT.
Medverkade gjorde Anne-Lie Rydé, Ted Åström, Jonna Liljendahl, Mikael Segerström och Bertil Norström.
Dessa barn-tv-giganter lät en liten rebus rulla fram i rutan och den som inhandlat de nödvändiga pappersglasögonen kunde med ens se svaret i bländande 3D.

Fenomenet att visa 3D-filmer begränsades dock inte enbart till barnprogramtid, även vuxna kunde på kvällstid ta del av 3D-utbudet, sittande i soffan med dessa fåniga brillor på sig:
image303

Fenomenet ebbade väl ut någon gång efter 1986 om inte tidigare. Desto mer oväntat att 3D-tekniken blev populär igen några år senare, fast nu i ett annat medium; kvällstidningen.
Jag tror att Aftonbladets söndagsbilaga var först ut med märkliga bilder som man skulle tokstirra på i fem minuter för att sedan vända bort blicken. Kvar på näthinnan växte sedan ett sällsamt skådespel fram, figurer som ej tidigare synts till, framkom nu med all önskvärd tydlighet....för en del....många andra (som undertecknad) misslyckades alltid med denna bedrift.
Självklart hakade Expressen på och 3D-bilden blev under det sena 90-talet ett begrepp, lika inarbetat som Rockbjörnen eller Getingen.

Vilka som ägnar sig åt 3D-teknik idag och i vilken form, är Nonsensakuten desvärre för gammal för att ha fullständig koll på men bli inte förvånad om någon när du minst anar det, smyger sig fram och ägnar sig åt diverse 3D-orgier.

Kommentarer
Postat av: Mrs Li

Jag hade en magnefik 3D- upplevelse i San Francisco för några veckor sedan. Jag skrev om den här;

http://mrslibyrakrat.blogspot.com/2008/03/mrs-li-rockar-p-vrldens-strsta-imax-med.html

Det var den bästa bioupplevelsen i mitt liv. U23D.
Jag skrattade rakt ut hela första låten. Jag tycker att den sortens filmer är en upphottad 3D- upplevelse. Man använder tekniken för att förmedla känslan av att man är där, på konserten. På Universials studios såg jag också en massa 3D. Där var det mer effektsökeri och skrämsel på agendan...
Och ja, dom lyckades... Stolarna hoppade, vatten kom från taket, och när det kom spindlar ut i salongen kittlades det på benen..

2008-04-23 @ 15:18:12
URL: http://www.mrslibyrakrat.blogspot.com/
Postat av: Mattias

Mrs Li: Ja, tydligen är det poppis med 3D igen. Hörde på P1 igår att en biograf i Stockholm till hösten börjar visa digitala 3D-filmer. "En helt ny upplevelse", enligt biografmannen. Det sade dom 1983 också. En helt ny upplevelse. Det där med spindlar på benen är lite väl läskigt, tycker i alla fall jag...

2008-04-24 @ 17:49:16
URL: http://nonsensakuten.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback




RSS 2.0