FARAN MED ATT BO FÖR NÄRA MATBUTIKEN

Vår lägenhet ligger ungefär två minuters gångväg från en välsorterad matbutik.
Det känns självklart ganska lyxigt.
Blir man sugen på exempelvis choklad kan man gå ner, köpa chokladen och sedan gå tillbaka inom loppet av ungefär sex minuter.
Det blir en del impulshandlande men det är egentligen inte detta som är problemet.

Det jag anser vara lite jobbigt är att jag befinner mig i denna butik varenda dag. Jag lovar.
Det går inte en dag utan att jag befinner mig därinne. Ibland känns det nästan som om jag bor i mataffären.
Stundtals besöker jag denna affär flera gånger varje dag, med det ena inköpet konstigare än det andra.

Så här till exempel:

Jag går ner och köper lite godis och en flaska julmust.
Går tillbaka. Får reda på att jag skulle köpa stearinljus.
Går till butiken. Köper stearinljus.
När jag återvänder skall vi kanske julbaka. Då märker Sara att vi saknar både bakformar och bakpulver eller nåt i den stilen.
Vi måste skaffa bakformar och bakpulver. Nu.
Så det blir till att återvända.

Efter ett tag känner jag nästan att personalen tisslar och tasslar bakom ryggen på mig. "Titta där kommer han igen. Vad har han nu i korgen? Bakpulver? Han köpte ju stearinljus innan. Vilket är hans problem? Har han fått någon diagnos?"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback




RSS 2.0