Två sångare väljer att besjunga denna tunga, mörka månad.

Den ene har på sig en blå filtkavaj.
Han sjunger:

Och varje kväll,
var han så go och mjuk,
då värmde han min säng så varmt

Den andre har ganska långt hår och brukar sjunga såhär iförd kilt:

'Cause nothin' lasts forever
And we both know hearts can change
And it's hard to hold a candle
In the cold November rain


Två sångare som båda tolkar månaden november. Samma utsatthet. Samma känsla av vemod.
Samma kyla. Samma regn.

Det är svårt att hålla en ljusstake brinnande i regnet.
Teddybjörnar kan man däremot lita på.

De brinner bra om de dränks i bensin.