GRÄDDEN GÅR SNART UT

Har köpt mig ett litet paket vispgrädde som jag gått här och småsmuttat på.
I eftermiddags när Bosse kom på spontanbesök och det skulle fikas, ville jag hälla min grädde i kaffet.
Sara var snabbt framme, norpade till sig paketet och ställde tillbaka det i kylskåpet. Hon anser att det inte går för sig sådär mitt på blanka eftermiddagen.

Hon förstår inte att jag känner mig stressad, jag har en inre gräddklocka som tickar.
Vispgräddens bäst-före-datum passeras nämligen i morgon.
Nu har jag därför hällt grädden över min glass.
Vad skulle jag annars ha gjort?
Jag kan ju inte gärna råka tappa den på golvet. Då tvingas jag ju sopa upp den igen och fan vet om det inte står nån illmarig chaufför med kameramobil i hallen, redo att avslöja mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback




RSS 2.0