HOSPICETERAPI

Ett gott skratt förlänger som bekant livet.

I en kommentar kläckte jag idag den briljanta idé som säkerligen kan innebära mycket för äldrevården och den omtalade "vården i livets slutskede". Det som förr kallades långvården men som numera bär det lite fräsigare namnet hospice. 

Vad är det då för idé?
Jo. Ordvitsar. Sådana som Oldsberg och Jonas Hallberg roas av.
Och framförallt den store Arne Hegerfors, mannen som gett ordvitsandet ett lite skalligt ansikte.  

Är övertygad om att man i framtiden kommer att uppkalla vårdinrättningar efter den mannen och allt det goda han bidragit med i fråga om palliativ vård. Berätta en ordvits för att lindra. För att få patienten att skratta.
För att komma på bättre tankar. Kanske en liten tupplur...

Jag levererade själv nån typ av ordvits idag när vi städade och Sara skrubbade vår gamla Bodumkanna.
-Den här är ju hopplös. Helt slut. Kaputt. Ibland undrar jag om vi inte bara skulle slå sönder den för att hitta en anledning till att köpa en ny...
-Jo...svarar jag...men så har vi ju också pressat den ganska hårt genom åren....

Ordvitsar - de landar som döda fiskar på en skärbräda men jag kan inte få nog av dem.

Jag kan mycket väl tänka mig att avsluta livet på ett  Arne Hegerfors Hospice

Kommentarer
Postat av: Strössel

Skjutna till rätt mottagare landar dock ordvitsarna mer som en utsökt inläggning av finaste ishavssill, hemkokt ättika, krispig dill och solmogna tomater. Så det så.

2009-03-14 @ 23:51:04
URL: http://bahasas.blogspot.com/
Postat av: Nonsensakuten

Min blygsamhet och tvehågsenhet gentemot kulturformen fick mig att dra till med den där skärbrädeliknelsen. Självfallet har du rätt; en riktigt dålig ordvits kan vara något av det roligaste som finns.

2009-03-15 @ 18:50:22
URL: http://nonsensakuten.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback




RSS 2.0