Jag var aldrig någon grävande, politisk reporter. Jag avslöjade aldrig några skandaler.
Nöjesjournalistiken var mitt område, på gott och ont.
Jag ville informera men först och främst underhålla.

Trots detta fick jag ett par heta, politiska avslöjanden 2002.
Inför 25-årsdagen av Elvis död, den 16 augusti, begav jag mig ut på stan för att fråga om vad Elvis Presley egentligen betytt för folk.
Jag fick många sköna kommentarer från "mannen på gatan", en del tillochmed sjöng gamla Elvislåtar och imiterade The King.



Efter ett tag passerade jag Klaipedaplatsen i Karlskrona, den plats intill Stortorget där valstugorna alltid står uppställda inför valen.
I mitten av augusti var valrörelsen i full gång och det rådde en livlig kommers kring de timrade stugorna.
Folk trängdes (nåja), solen sken och överallt sprang det glada partigängare med flygblad och give-aways i form av knappar, halsdukar, machetes (nja) och annat.
Självklart gick jag rakt fram till dessa mediekåta lokalpolitiker med mikrofonen väl synlig. De sken upp och verkade väldigt tillmötesgående.
Snart nog märkte de att det inte handlade om äldreomsorg, infrastruktur eller biblioteksbygge utan istället om Kungen.
Kungen av rock.
Samtliga politiker var om inte jämnåriga med Elvis, så åtminstone gamla nog att ha uppenbara minnen av honom.
Jag frågade samtliga om villken låt med honom som var deras favorit.

Svaren varierade. King Creole. Love Me Tender. Are You Lonesome Tonight.
Det som verkligen skulle lyfta denna skitnödiga enkät till helt andra höjder, kom dock när jag gav dem följdfrågan.
Jag undrade helt enkelt om Elvis politiska hemvist och här blir det genast intressant eftersom varje parti i en valrörelse självklart vill visa sig på styva linan och vara de som fuktar ett finger och direkt vet vart vinden blåser.

Konstigt nog ville samtliga partier därför göra anspråk på Elvis.  Så här lät det:
-Elvis var ju en entreprenör och själva symbolen för att du som individ kan lyckas i samhället, alltså skulle han ha varit moderat.
-Elvis kom från en liten stuga i Memphis och gjorde med sin musik att många delar av den amerikanska landsbygden knöts samman, för mig är han en småskalig medborgare fast förankrad i det lilla, trygga samhället, alltså borde han ha varit centerpartist.
-Elvis var ju lastbilschaffis, en enkel arbetare innan han upptäcktes. Jag tror att han skulle ha varit sosse.
-Elvis är ju en väldigt stark symbol för friheten. Hela hans väsen genomforsas av en ständig längtan efter frihet och hans musik attraherade även svarta, mycket tack vare att han tog till sig och förvaltade de svartas musikaliska arv. Givetvis skulle han ha varit folkpartist.
-Elvis var på många sätt en rebell. Det blev ju skandal när han rullade med höfterna och folk ville censurera. Jag är övertygad om att han skulle ha röstat på Vänsterpartiet.
-Elvis gjorde många fina, religiösa inspelningar och sjöng i kyrkor. Jag tycker han står för fina, kristna värderingar. Han skulle nog ha varit kristdemokrat.
-Elvis förknippar jag med det genuina, ursprungliga. Jag tycker kanske inte att det märktes så mycket när man såg honom köra bil och äta fet mat men någonstans tror jag att Elvis var en enkel grabb från landet som älskade djur och natur och var beredd att värna detta fina, därför tror jag att Elvis skulle varit miljöpartist.

Inför ett riksdagsval står det alltså representanter från den sju riksdagspartierna på ett torg i en svensk småstad och på fullt allvar hävdar att Elvis är just deras, att han skulle ha brunnit för just deras idéer.




Man undrar ju vad Kungen själv skulle ha sagt, om han hört detta och fått det översatt.
Troligen:

Oh, please release me, let me goooooooo......