INTE SÄRSKILT BUSSIGT

I eftermiddags hände det igen. Jag kommer körande på en 50-väg och ser en buss i en bussficka med blinkersen in mot trottoaren blinkande i full karriär.
Okej. Då kör jag väl om, tänker jag.
Vad händer? Jo, självklart blinkar bussen ut OCH kör ut i samma sekund. Jag får gira som en tok för att hinna förbi.

Skandalöst! Och det här skall föreställa yrkesförare!
Det är snarare regel än undantag att detta händer; att nån fet, jävla busschaufför bara kör rakt ut, utan att ta minsta hänsyn till mig som kommer fisande i en något mindre bil.

Idag fick jag dock nog och bestämde mig för att hämnas. Lite längre ner på gatan kom vi till ett övergångsställe med farthinder.
Jag - som ju låg före bussen - stannade till. Släppte över så många jag såg. När de gått över stod jag kvar; stilla.
Bussen var nu tätt bakom mig och man kunde se hur bussföraren blev mer och mer frustrerad. "Varför kör han inte??" "Vad i helvete" och så vidare...

Nästföljande två farthinder tog jag mig också över väldigt, väldigt låååångsamt....med bussen hela tiden frustrerat bakom mig, otåligt väntande...

Har sällan känt mig så full av makt och virilitet.
Den strykrädda kulturnördens hämnd....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback




RSS 2.0