Det började i lördags med små hoppande, gula  formationer som senare blev till mörkbruna mönster inte helt olikt hur det ser ut om man skulle få för sig att hälla lite kaffe i nån genomskinligt vätska.

På söndag försämrades synen markant, allt blev bara stora fält av färg och till slut var allt vitt.

Självklart tog jag mig till akuten.

-Jag är halvblind, sa jag.

-En specialist har läst din journal. Det är inget att oroa sig för. Ring i morgon bitti och beställ en tid till ögonmottagningen så skall du se att det blir bra. Vår jourcentralläkare kan ändå inte hjälpa dig. Hej då!

---

Efter några timmar ringde jag sjukvårdsrådgivningen och beskrev efter tjugo minuters väntetid ärendet.

Jag ifrågasatte starkt akutpersonalens agerande. En kvinna lovade återkomma.

Efter en stund ringde hon upp och sa att hon pratat med ögonjouren. En läkare skulle möta mig på akuten vid halv femtiden.

Så skedde. Det visade sig att mitt tryck var extremt högt. Det skall ligga på ca 20. Jag hade 70.

Det blev trycksänkande medicin och kontroll.

Det visade sig att jag drabbats av en blödning inne i ögats glaskropp och att det var denna blödning som orsakade det höga trycket och synförsämringen.

Nu - några dagar senare - börjar synen återvända mer och mer men osaken till blödningen är ännu inte klar, troligen rör det sig om ett hål i näthinnan.

Med detta sagt ämnar jag återgå till viloläge. Om ni inte hör nåt mer av Nonsensakuten, låt detta inlägg bli mitt testamente...(jag är hypokondriker men jag jobbar med det...)