SUDDIG SÖNDAG


MAN FÅR TA DET GODA MED DET ONDA

Ville är en stor konsument av populärkultur och visar också att han förstår dess olika mekanismer.
På ett moget sätt tolkar han vad som av de kulturella skaparna framställs som kamratlig förbindlighet eller fientlig alienation. 
Idag sa han:
-Pappa...alla i Star Wars är snälla utom de dumma för de är så elaka...

NALLAR SOM HAR NALLAT?

Ville och jag läser klassikern Bamses skola:
-Okej, Ville, säger jag...vi försöker med den här: "Åtta små nallar leker känguru, en föll omkull och så var de bara...?"
Ville tar in detta ett tag och säger sedan glatt:
-Full?

ÖPPNA FAMNEN



Elsa framför Erik Höglunds oljemålning Hallucination (1987)
Vi är så kulturella...se bara på tvättbjörnen...

VILLE PÅ RANELIDSKA

Fyraåringen leker med saker som han vill ha i julklapp inne på ICA Maxis leksaksavdelning.
Det är "crazy snakes", allt som det står "Star Wars" på och en och annan tiger i plysch.
Han är helt inne i leken och vill dra mig med sig i sitt äventyr.

Plötsligt säger han adresserat till mig:
-Detta är en film och snart är denna filmen slut.
Jag hajar till, reflekterar över det nyss sagda.
Det slår mig att det är så här Björn Ranelid brukar ha för vana att uttrycka sig.
Kan mycket väl tänka mig att Ranelid avbryter sig mitt i en mening för att säga:
Detta är en film och snart är denna filmen slut.

Nu är ju inte detta nog, Ranelid fortsätter säkert med fraser som:
"Jag såg skymningen ätas upp av molnen, mångubben grinade illa och skar sig på en stjärna", "prästen brände lögnen och jag gömde mitt öga i askan" eller "jag plågades av kyrkklockor i örat, likt en svettig Atlas bar jag den spruckna läppen".

Ville å sin sida vet när man skall hålla tyst.
När ordens kraft är uttömd.

DISCODIVAN

Det har varit en intensiv helg för sexåringen.
Elsa har haft dubbel discopremiär. I fredags var det skoldisco där det enligt affischen fanns en målsättning, nämligen "hela skolan gungar"...
Ikväll bjuder en klasskamrat i föreskoleklassen på "discobuffé".
På inbjudan stod det även: "föräldrafritt på mitt rum". Killen har fyllt år och vill nu festa till det kungligt...
Så här glad var Elsa under discoförberedelserna:
Så nu är det väl bara en tidsfråga innan det utanför dörren står nån finnig mopedist från säg...Rödeby..med keps och säckiga jeans och frågar efter min dotter.

KUNGEN GICK INTE ATT KÄNNA IGEN

Förra veckan svalde min sexåriga dotter en enkrona.
Panik. Andnöd. Skräck.

Efter några ryggdunkar och en improviserad heimlich-manöver samt en rejäl spya lossnade kronan från strupen och for istället ner i matstrupen.
Likt en nutida Emil i Lönneberga blev det ilfart med ambulans till akuten.
Efter fyra timmars väntan och en röntgen fick vi åka hem och vänta på att myntet skulle komma ut "den naturliga vägen", hur naturligt det nu känns att skita ut ett betalningsmedel.

Ikväll dök den upp...den naturliga vägen...fast kronan var ärgat illgrön, Kungen gick inte alls att känna igen.

Tidigare idag tappade Elsa även en tand.

Först tanden, sedan enkronan. Idag verkar det visst som att allt lossnar på henne...


ETT MELLANMÅL

-Ville...har du haft det bra på dagis idag?
-Ja.....
-Vad gjorde ni för nåt?
-Jag vet inte...jag minns bara att vi åt mellanmål...
Ville kommer att bli en utmärkt kommunalarbetare.

EN SEXÅRINGS SAGA

Är du redo att bli hänförd? Är du beredd att kliva in i en förtrollad värld?
Vad bra - då kommer ännu en saga påhittad av sex år gamla Elsa; tjejen som tidigare gett oss Sagan om vädret.
Nu är hon tillbaka med den storslagna skrönan Sagan om mammor:
Det var en gång en man. Han ville gärna ha en kvinna. Då kom en gammal gumma förbi. Hon hörde det. Hon gav honom ett frö.
Plantera detta, sa hon. Då skall det snart växa upp något. Han gjorde det.
Efter några veckor började det att växa kvinnor.

Men han kunde inte bestämma sig för vilken han skulle gifta sig med så han gick till en kung. Han frågade i vilket rum prinsen bodde. Kungen sa: -Gå tre trappor upp och sen till höger. Då gjorde han det.
Han frågade prinsen:
-Vill du ha en av mina kvinnor som prinsessa?
Prinsen svarade ja.
Han tog med sig prinsen hem till sig. Prinsen valde ut en av kvinnorna.
Alla kvinnor följde honom runt i världen för att andra prinsar skulle få gifta sig också. Sen reste han hem igen.

Hemma stod en jättefin kvinna.
Fröet han fått var nu en vanlig blomma.
Då gifte de sig ocskå; de bjöd in alla de träffat.
Alla födde barn och träffades ofta. Barnen som de födde, lekte med varandra. När de blev större gick de på varandras bröllop. Den som byggt kungariket pratade de lite med. Han skulle bygga en stor äng i trädgården.

Det syndigaste var att när barnen hade gift sig fick två av barnen en hemsk sjukdom och dog till slut.
De begravdes vid ängen, de fick de finaste gravstenarna. Det växte stora blommor vid stenarna.
Alla kollade på de vackra gravstenarna och alla fåglar byggde sina bon på grenarna som växte över gravarna.



Kanske inte den mest politiskt korrekta sagan och ingenting som Feministiskt Initiativ skulle rekommendera som nattläsning men ändå väldigt vacker och tänkvärd, enligt mitt förmenande...



HÖGA SIFFROR

Ville fick lite oväntat hög feber igår, uppåt 40 grader.
Idag var gradantalet mer modest - 37, 5.
Fast ändå. 37,5 - det är ju siffror som Mona Sahlin bara kan drömma om...

VI ANADE ATT DEN DAGEN SKULLE KOMMA...

I eftermiddag har Ville upptäckt Black Ingvars musik.


SOMMARKORT

Så tar vi ett kort, på barnen i sommartid...


...när de badar...


...när de klappar getter på Barnens Gård...


...när de badar lågprishotellpool på Öland...


...när de spelar datorspel i Kuggeboda...


...när de plockar svamp och bakluckefikar...


...och när de grillar på balkongen...

SAGAN OM VÄDRET

En meteorologisk skröna berättad av Elsa, 5 år.

Det var en gång ett väder. Det var ett oväder.
Ovädret hade kompisar.
Det var fina vädret, småtråkiga vädret och lilla vädret.
En dag gick alla vännerna omkring. Då blev det så klart olika väder hela dagen.

Utom på natten.
Det tyckte människorna i byn inte om.
Därför bestämde dom att solen skulle skina en hel vecka.
Ovädret skulle vara framme hela nästa vecka och sen skulle småvädret komma fram.
Sen skulle lilla regnet komma som ingen kände.
Då lekte alla med det lilla regnet och blev vänner allihop.


FLICKOR BAK I BILEN

Var i eftermiddags ute och stretchade den nya Opel Astrans röda ben.
Solen sken, Opeln spruttade på, badleksakerna var packade med tillhörande, fluorescerande håvar, på stereon snurrade en skiva så gammal som från 1978.

Ur högtalarna hördes:

Bicycle! Bicycle! Bicycle!
I want to ride my bicycle, I want to ride my bike
I want to ride my bicycle, I want to ride it where I like...

Elsa brister ut i ett sällsamt fnitter.

-Hörde du Ville? Han sjöng om bajs...

GISSA GÅTAN

Inspirerad av Maggans tv-shop i Hotell Kantarell har barnen den senaste tiden roat sig med att berätta olika gåtor för varandra.
Idag drog Elsa också in mig i leken. Jag anmodades att berätta en klurig gåta.
Efter klassiker som "Vad är det som går och går och aldrig kommer till dörren" höjde jag insatsen.

-Elsa, den här då...vad är tramsigare än två elefanter på cykel? sa jag och förväntade mig det självklara svaret "tre elefanter på cykel" men istället blev det helt tyst.

Efter ett tag säger Elsa med glasklar övertygelse sitt svar:

-Ville!

57 SEKUNDER

Villes nuvarande rekord i tysta leken.


FYRAÅRINGEN



Han önskar sig en skateboard...men jag tycker att vi väntar några år med det.

ENTOMBED UTAN KLÄDER

Min fyraårige son Ville älskar att sjunga, helst sitter han i baksätet av bilen och rabblar sina favoritlåtar.
Pippi Långstrump, Madicken och Emil i Lönneberga.

I eftermiddags körde han en brottarhit med Trazan & Banarne.
Något säger mig dock att han missuppfattat texten, ja rent utav gjort en Saltmannen, då det lät någonting i den här stilen:

"Ingen har sett Entombed utan kläder, klädd i pyjamas och stövlar av läder..."


Här har vi dem, fullt påklädda och i total ovetskap om Villes sång...

TANDMYSTERIET LÖST

Elsa har tappat två tänder på två dagar.
Ikväll väntar hon åter på att tandfen skall komma.

Det är allt tur för oss att tandfen lägger gyllene tiokronor och inte femhundralappar i glaset.
Det skulle å andra sidan se ut det...uppblötta sedlar i vattenglaset...

ELSAISM

Tjejen som kallade fenomenet att pressa citron över laxen för "att sura fisken" och som sa att snön är som "himlens socker" är tillbaka.

Idag kläckte Elsa ännu en liten aforism.

Hon håller på att tappa tänderna, ena framtanden är oerhört lös och hänger på trekvart.
Elsa beskriver känslan av lös tand i munnen:

-Det känns som att man har ögon på tungspetsen...


Tidigare inlägg Nyare inlägg




RSS 2.0