HAPPY NEW YEAR!

Det är dags att lägga det gamla året bakom oss och ringa in början på en ny tid, ett nytt decennium; 10-talet.

Vad är väl då lämpligare än att vi tar oss exakt 30 år tillbaka i tiden och avrundar Nonsensakuten 2009 med klassisk, svensk popmusik?

Det handlar om min barndoms soundtrack.
Det känns lite dumt att erkänna att jag faktiskt blir berörd av en ABBA-låt men den här är speciell.
Björn Ulvaeus är en stilsäker och känslosam textförfattare som i den glättiga popmusikens kontext med sina sena ABBA-texter vräkte ur sig så mycket av den svärta, ångest och håglöshet som alltid präglat vår nation.

De mörka och utlämnande texterna till The Winner Takes It All, Knowing Me, Knowing You och When All Is Said And Done är tillsammans med föreliggande låttext något av det mest konkreta och samtidigt mest finstämda som bandet presterade under sin drygt tioåriga karriär.
Låtarna kom efter bandmedlemmarnas olika slitningar, privat som professionellt. Det är först när verkligheten hann ifatt dem som låtarna och texterna på allvar började betyda något; det var först då som de gav lyssnaren något mer än att bara vara lättsmält underhållningsmusik.

Att jag rörs så mycket av just Happy New Year tror jag beror på dess utgivningsår och omständigheterna däromkring. Ulvaeus var 34 år gammal när låten skrevs; Benny Andersson var 33. Lite yngre än vad jag är idag.
Bägge var föräldrar; Benny ganska nygift med Frida medan Björn låg i skilsmässa med Agnetha.
Ett decennium som inneburit så enormt mycket för dem alla i bandet på så många olika plan var på väg att ta slut.
Framför dem låg 80-talet.
Ovissheten. Möjligheten.
"What lies waiting down that line...in the end of '89" som Agnetha sjunger så kraftfullt innan den något klichéartade refrängen tar över.

Nyårshelgen är en tid för både bokslut och framåtblickande, framförallt nu i slutet av ett decennium.
Detta omtumlande, förvirrande, hotfulla men även så fantastiska 00-tal.
Vad vet vi egentligen om tillståndet 2019? Inte så mycket mer än att Alingsås firar 400-årsjubileum.
Vilka tankar och förhoppningar har vi?
Hur kommer det att bli? Blir alla våra drömmar om 10-talet något mer än enbart pinsam konfetti på golvet?
Är det egentligen så bra att tänka i dessa banor? Är det inte bättre att fånga dagen?
Det är lite av dessa känslor, stämningar, funderingar och förhoppningar som ABBA på nåt sätt lyckas kapsla in i denna nyårshymn där den ligger lite sötsliskig och inställsam framför oss.
Det är glädje, det är allsång, det är champagne och fyrverkeri.
Men också rotlöshet, rastlöshet, okunnighet och vanmakt. Ångest. Kyla. Svensk osäkerhet.

Jag för min del har haft några av de finaste åren av mitt liv under 00-talet. Jag träffade Sara, vi flyttade ihop och fick två underbara barn. Vi är en familj och jag vet att 10-talet kommer att le mot oss, bära oss fram på sina silverglänsande, fräscha, hypermoderna vingar.
10-talet är spännande. 10-talet är möjligt. 10-talet är fattbart.

Och samtidigt något alldeles oändligt ofattbart.

G O T T
N Y T T
Å R!


EN LITEN NYÅRSLISTA

Dags att sammanfatta igen.

2009 års bästa...

...läsning: Ängels lek av Carlos Ruiz Zafon (storslagen uppföljare till Vindens skugga) och framförallt Dårskaper i Brooklyn av Paul Auster (egentligen en "gammal bok" från 2005 som jag just läst ut). Dårskaper i Brooklyn är en underbart varm och medmänsklig skröna om en märklig familj i nordöstra USA. Faktiskt den bästa bok jag läst av Auster. Inte alls så klinisk och kall i språket som många av hans verk utan tvärtom väldigt finstämd, lätt dråplig och mjuk. En riktig "må bra-bok" som varmt kan rekommenderas.

...programledare i TV: Robin Paulsson. Otroligt duktig intervjuare och han är inte ens 30 fyllda. Snabb i repliken. En framtidsman inom svensk tv.

...programledare i radio: Lotta Bromé. Som Jakob Hellman skulle uttryckt det: Hon har ett sätt...

...tv-program: Edward Bloms gästabud. En tjock stockholmare lagar fet och onyttig mat tillsammans med en vinsörplande Jan-Öjwind Swahn på en skånsk herrgård. Kan det bli mer klockrent?

...politiker: Camilla Lindberg (FP) som vågade trotsa partipiskans smatter och följa sin egen, inre röst.

...idrottsman: Zlatan. För att han är Zlatan.

...schlagerlåt: Caroline af Ugglas med Snälla, snälla...känsla och espri, något av allt det Christer Björkman saknade 1992.

...vanliga kille: Göran Hägglund (KD). Vit, heterosexuell smålänning som klipper gräset då och då...

...artistdöd: Michael Jackson. Det blev bäst så.

...gym-ägare: Daniel Westling.

...president: Barack Obama. Det fanns visst nån kille i januari också men honom är det få som vill minnas.

...namn i nyhetsflödet: Manuel Zelaya - avsatt president. Årets Tsvangirai...

...80-talsrelik: U2 med spindelben..

2009 års...

...snabbaste: Usain Bolt, löpare som verkligen inte ligger på bordet.

...långsammaste: avskaffandet av Apoteksmonopolet.

...virrigaste: Maud Olofsson (C). Behåller titeln från förra året. Mona Sahlin (S) bubblar.

...gäsp: 200-årsfirandet av Sverige-Finland. Det så kallade "märkesåret". Simborgarmärket?

BILDER AV 00-TALET

Man brukar säga om 60-talet att: "kommer du ihåg 60-talet var du inte med..."
Jag skulle vilja säga såhär:
Kommer du ihåg 00-talet var du troligen med. Kanske var det under just detta decennium du var alldeles särskilt med i offentlighetens ljus, för första gången i ditt liv.
Du kanske var dokusåpadeltagare, bloggare, facebookare eller vanlig terrorist.

Eftersom 00-talet (detta märkliga och rotlösa decennium) framstått som väldigt fragmentiserat, är det synnerligen svårt att ge en samlad bild av det.
Man pratar om terrorism och krig, man pratar om olika typer av därpå följande integritetskränkningar, globala frågor som finanskris och miljöförstörelse, digitala frågor som communities, webb-tv och modebloggar, man pratar om gammelmediernas långsamma död och om en ännu mer ytlig och glättig dokusåpavärld där var och en genom en knapptryckning skapar sina egna "fiftheen minutes of fame"...

Allt detta är sant och riktigt.
00-talet kännetecknades enligt mitt sätt att se det, allra mest av att så många "världsunika" och "banbrytande" saker inträffade samtidigt, överallt, hela tiden.
Utbudet av kultur och massmedialt flimmer är nu så stort att ingen förmodas eller ens förväntas hänga med och ta del av allt.
Det är dessutom fullständigt omöjligt att göra så. Jag menar, vem knäpper på Comedy Central en helt vanlig torsdagskväll för att verkligen intensivt titta på 8 simple rules?

Hela vår tillvaro splittras upp i mindre enheter, den statskontrollerade folkhemsidé som en gång band samman vårt land och vår kultur har för alltid somnat in och jag är den förste att välkomna detta. Äntligen råder mångfald.
Självklart bör vi som medborgare ha en grundtrygghet, på så sätt har folkhemmet tjänat oss väl; det är mer den DDR-aktiga indoktrineringen och den där Bror Duktig-hegemonin som tidigare dominerade landet, jag så gärna slipper.

Nu står det alla fritt att välja allt - hela tiden. El, bredband, husläkare, apotek, mobiloperatör.
Det enda kit vi har numera som förenar nationen och skapar en äkta "vi-känsla" är Melodifestivalen, Tre Kronor och huruvida Zlatan blivit uttagen i startelvan.
Bred familjeunderhållning i televisionen och internationella superstars som kommer hem för att "ge tillbaka till vår nation, av tacksamhet för allt nationen givit dem".
Detta är några fenomen som jag tror vi kommer att se en förändring av under 10-talet. Bilden av Sverige kontra omvärlden.
Sverige är inte Europas bästa schlagermusikland, vi kommer aldrig mer att vinna Eurovision Song Contest.
Det är dags för oss att kliva ner från våra höga, populärkulturella hästar. Europa består av hundratusentals miljoner människor.
Vi är bara en piss i Rhen.

Det blir snart helt omöjligt att få rikets idrottsmän att kämpa för något annat än brödfödan, något som blir helt naturligt i takt med att nationalstaten somnar in och världen blir allt mer global (hurra!).
Med dessa förhoppningar/förutsägelser, lämnar vi framtiden och återvänder istället till 00-talet.

Jag minns när 1900-talet skulle sammanfattas och någon historiker på frågan vilken person som betytt mest svarade med bävan i rösten: Adolf Hitler.
Ett sorgligt faktum men ack så sant. Utan den målarkluddande tyrannen inget världskrig, inget kallt krig och ingen terrorbalans. Även händelser före 1933, går tillbaka till den lille skitstöveln. Hela hans ideologi skapades i stoftet av fredsfördraget i Versailles, som Hitler ansåg orättvist utifrån ett tyskt perspektiv. Han förkroppsligade hatet och han visste vilka strängar han skulle spela på.

Utan några närmare jämförelser kan 00-talet också sammanfattas i en person:

George W Bush den sämre

Bush inledde decenniet med en flygande start, genom att se till att rätt polare i Högsta Domstolen gjorde honom till president.
Hela hans ideologi skapades sedan i stoftet av 11 septemberattacken, som George ansåg orättvist (med rätta).
Han förkroppsligade rädslan och han visste vilka strängar han skulle spela på. Snabbt följde inskränkning av den personliga integriteten, restriktioner och påbud samt ett vansinnigt krig vars egentliga syfte var att hämnas Bush den bättres misslyckanden. Då har jag inte ens nämnt Abu Ghraib.

När vi nu klarat av George W, avrundar jag detta decennieinlägg med några andra bilder och hågkomster från 00-talet som (till skillnad mot George W och hans teleprompter) helt och hållet saknar ord.








OM RANELID LÄST TENNYSON

Tänk om det istället för Jan Malmsjö varit Björn Ranelid som läst Alfred Tennysons klassiska dikt NyårsklockanSkansen...

Något säger mig att Björn då skulle försöka stjäla fokus från originaltexten, liksom göra den lite mer ranelidsk.

Något i den här stilen:

Ring, klocka ring
Ring i bistra nyårsnatten likt en sprattlande fågel vars vingar ännu inte blivit flygfärdiga. Utan minsta tanke på vinterkölden försöker den ta det stora språnget upp mot friheten och känner hur den gummiartade framgången flämtar oss alla i nacken.
Ring mot rymdens norrskenssky och markens snö likt tusentals rödmålade munnar som krampaktigt men tandlöst lyckas bita sig fast i världsalltet...
Det gamla året lägger sig att dö som en skadeskjuten Amazon som irrat sig runt på världens alla vägar, som har känt avgaserna flåsa sig genom köttet på allvarsamma biografvaktmästare och omfamnat disktrasestinkande småstadslolitor i hamburgerkön...
Ring själaringning över land och vatten, ring småskaligheten och förruttnelsen ut, ring ut det gamla och ring in det nya...





HA, JAG VANN!

När Ville skulle somna ikväll blev vi lite osams.
Ville hävdade nämligen att man kan ligga och sjunga "Små grodorna" och samtidigt somna.
Jag hävdade att det var omöjligt.
Jag sade:
-Det har väl aldrig hänt att någon sjungit "oh ack ack ack aaa" och sedan somnat direkt i meningen...
-Jooo! svarade Ville.

Nu har jag googlat på det och det visar sig att jag hade rätt.
Ett flertal svenskar har mitt i sitt "oh ack ack ack ack aaaa" ramlat omkull, spillt ner sig med vin, kräkts eller fått hjärtattack men det finns inga dokumenterade belägg för att någon skulle ha somnat mitt i sjungandet.
Jag visste väl det!

DET HÄR MED NAKEN HUD...

I Karlskrona simhalls så kallade kapprum ser man tre dörrar.

Den ena leder till ett städförråd.
Den andra står det DAMER på.

Öppnar man den, möts man av en kakelvägg. Ett rutmönster. Inget mer.

På en tredje dörr står det HERRAR.
Öppnar man den ser man en stor, upplyst lokal med skåp, bänkar och kakel.
Kanske också någon naken person i färd med att torka håret. Full insyn råder.
Om man - mot all förmodan - skulle missa att rummet innehåller människor, hänger en behändig spegel på 1 x 1,5 meter precis intill dörren, en spegel som visar den del av rummet som inte exponeras genom dörrhålet.

Tänk vilket liv det skulle bli om de olika avdelningarna bytt lokaler med varandra.

REA-VINST?

Det glänser i alla skyltfönster. Kulörta små skyltar som skriker ut sitt kommersiella budskap.

Tidigare hette det REA.
Numera ser man allt som oftast ordet SALE...(kanske skall man sala ihop pengar så att man har råd, jag vet inte...)

OFFER har jag också sett. Handlar det om lamm?

Begreppet SALE förklaras dock när man tänker på min dotter, som älskar det här med att shoppa. För vad får man om man kastar om bokstäverna i SALE?

Just det. ELSA.


GOD FOTSÄTTNING!



Som man säger här i Karlskrona.
Staden där man aldrig någonsin lyckats uttala bokstaven "r".

Charmigt. Jag menar - chamigt...

MED(E) OND RYGG

Har just nu vansinnigt ont i ryggen.
Det spänner och värker och jag börjar förstå vilket helvete Petra Mede genomlider varje dag.

Jag känner mig faktiskt lite som Petra Mede. Jag upplever nämligen inte alls att jag är rolig.
Bara plump.

NÅGRA SOM TITTADE IN UNDER HELGEN



Hosianna Davidsson, egen företagare.



Apotek-Arne, han med julmusten.


ÅRETS BÄSTA INLÄGG

Så var det då dags att lägga 2009 och för den delen hela 00-talet bakom sig.
Visst är det lite rörande att det är först nu (de abslout sista veckorna av detta decennium) som begreppet "00-talet" fått sitt genomslag i media.

Bortsett från tidskriften 00-tal tror jag att nästan ingen myndighetsperson, kulturvetare eller journalist tagit begreppet i sin skäggiga mun.
Men nu - när det blivit dags att summera - då passar det sig.

Kanske återkommer jag med en reflektion över hela detta decennium, tills dess får vi nöja oss med en tillbakablick på 2009.
Det är ju så mycket enklare med tillbakablickar numera; när man har en blogg.

Läs, förundras, förfäras och minns Nonsensakutens 2009:

Januari: Om en oerhört lat man på ICA

Februari: Elsa kom på ett passande namn på sitt framtida barn

Mars: EU-valet skapade heta känslor mellan Marit Paulsen och Sue-Ellen

April: Om att inte lyckas kommunicera på affärsengelska

Maj: Om vår kompis Bosses båt och dess uppseendeväckande namn

Juni: Så blir Vickans bröllopsdag

Juli: Om Markoolio skulle ha tolkat Michael Jackson

Augusti: Smulhjärna avslöjar Lars Kassler

September: Mannen som kunde tala med västar

Oktober: Lika som bär eller En elastisk sosse

November: Kanske en tex-mex-advent i år?

December: Totalinstallatören

Och så till sist den händelse som jag aldrig kommer att glömma från det gångna året.
Jag kan fortfarande vakna kallsvettig..



DET ÄR SVÅRT ATT BLUNDA FÖR JULEN...



Men här ovan ser vi sju handläggare på CSNSundsvall som verkligen lyckas.
CSN firar nämligen inte jul, de extraknäcker istället och handlägger extra många ärenden som vore de små ekorrar på ecstasy...

För min del slipper jag dem gärna.
Plockar istället ut några slantar av löningen, lägger dem i någon välgörenhetsbössa, smuttar lite på glöggen, klämmer några julöl, viftar med raggsockorna, tindrar med ögonen och passar på att önska dig

EN RIKTIGT GOD JUL
!


DET ÄR INTE SNÖN SOM FALLER...

...det är besöksstatistiken för denna blogg.
Helt förståeligt; folk har väl vettigare saker för sig.

Dricka sprit, till exempel.



Vi hade vårt traditionella julbad i år, det är ju en gammal svensk tradition.
Badhuset den 23 december är relativt öde, perfekt om man vill stressa av. Nästan hela den 37-gradiga familjebassängen var tom, man kunde stillsamt ligga där och flyta runt...

Badhuset dan före dopparedan kan varmt (bastuvarmt) rekommenderas.

Elsa lärde sig dessutom simma idag.
En minnesvärd lillejulafton på alla sätt och vis.
Sara var med om bedriften, jag har själv inte sett simningen men vet att dottern en längre tid varit på gång.

FINNS DET NÅGRA SNÄLLA BARN (med hög byxlinning)?

Tomten är snäll. Även de med rutiga byxor upp till bröstvårtorna får paket.

Frågan är vad paketet innehåller. Det kan knappast vara hängslen...

 


EMBRYO TILL TORRHET

Vi paniktvättade jultvätten idag.

Eftersom vi är de enda i huset som har barn, har vi åtskilligt med kläder som aldrig hinner torka under ordinarie tvättpass (idag fick vi dessutom klämma in oss mellan två tvättpass, så kallad spontantvätt) varpå det sedan hänger blöta eller halvblöta kläder på tork i hela lägenheten...överallt...

Efter några timmar lägger Sara ner en hög med kläder på en matta och säger:

-Så, det här är i alla fall embryot till en torr tvätt!

Jag skrattar till lite, tycker att det är ett lustigt ordval. Embryot...

Nu väntar jag med spänning på Lennart Nilssons nya fotobok med sensationellt intima och närgångna bilder som världen aldrig tidigare skådat.

Titel: En tvätt blir torr.

ETT JULKORT



Vet inte om några främmande u-båtar fortfarande smyger omkring i Karlskrona skärgård men om de gör det lär de den senaste tiden haft vissa problem med att gå upp i ytläge...

TOTALINSTALLATÖREN

Häromdagen tittade Sara ut genom köksfönstret och fick se en vit skåpbil parkerad på gatan.
TOTALINSTALLATÖREN stod det på skåpbilen med stora, svarta bokstäver.

Sara vände sig till mig:
-Vadå? Vad menar de? Att de verkligen installerar allt?
-Totalinstallatören, sa jag. Allt från Windows 7 till kylskåp, eller?

De närmaste minuterna ägnade vi sedan åt att spåna kring det här firmanamnet och vad som det kunde tänkas inbegripa.

-Är det totalinstallatören? Jo, jag har en tandställning här som..
-Inga problem. Det fixar vi.

-Har jag kommit till totalinstallatören? Det är så att min fru nyligen skaffat en spiral och jag undrar om...
-Visst. Vi fixar det. Vi installerar allt!

-Hej, det var från Trädgårdskonst AB. Vi har lite problem här med en kund som betalar sina fakturor så förbaskat sent. Vi undrar om ni skulle kunna köra över till honom och lite skyndsamt installera en medelstor trädgårdstomte i rumpan på honom så han börjar fatta ett och annat...



NY SUCCÉ UNDER PRODUKTION

På juldagen har svenska kvalitetsfilmen Göta Kanal 3 - Kanalkungens hemlighet premiär men redan nu skissar man på uppföljaren i serien...

Här är arbetsmaterialet till bioaffischen för Göta Kanal 4 -  Hajar du det, Loffe?


DRESSMAN HAR I SISTA STUND...

...cancellerat den nya mellandagsrea-kostymkampanjen med Göran Persson.


SÄLLSAMMA LEKAR

Leken "Mamma, pappa, barn" känner man ju till men vad kallar man egentligen den här?:

-Elsa...vad är det som du och Ville gör med dockan Lisa?

-Vi leker att hon är död...

FY FÖR FRÖKUSAR

Fazer säljer ett bröd kallat Frökusar som Sara envisas med att köpa.
Det är både nyttigt och gott (framförallt nyttigt) men jag har ändå svårt för att sätta det i mig.

Frökusar - namnet är så jäkla äckligt.
När jag äter min frukost vill jag inte behöva tänka på vare sig hästar eller snorkråkor.. 


VI ÄR NU UPPE I 18 KÄNDA FALL...

Nej.

Det handlar inte om antalet döda i svininfluensan.

Det handlar om Tiger Woods älskarinnor.

NÄR OVERKLIGHETEN TAR ÖVER

Min son på 3,5 år är stundtals något osammanhängade.
Han blandar den djupaste filosofi med dess totala motsvarighet i form av nonsens och trams. Nästan inget är på allvar.

Idag försökte jag kontra.

-Ville, sa jag...chockrosa pelikaner simmar alltid baklänges.

Han tittade på mig i en halv sekund; försökte känna av stämningen. Sedan sa han:

-Ja.....det vet jag väl....

Jag har närt en surrealist vid min barm!

MEDELSTORT INFLYTANDE I BLOGGOSFÄREN

Jag har testat vilken typ av inflytande mina båda bloggar har i den svenska bloggosfären och det var en ganska nedslående läsning.

Visserligen röner min sidoblogg Rimbloggen ett relativt stort inflytande (bara 14 procent av landets bloggar har högre).
Något parodiskt att tala om "inflytande" dock när det enbart handlar om uselt rimmade låttexter; hjärta, smärta och smör.

Den här bloggen däremot ligger som en orkeslös tonåring på medel (37 procent av landets bloggar har större inflytande) vilket egentligen är ganska självklart då namnet ju är Nonsensakuten.

Man ropar inte direkt efter inflytande med ett sånt namn..

FORE MAN BJUDA PÅ EN GOLF-RUBRIK?

Efter alla skandaler
TIGER:
-PUH, NU KAN JAG
ÄNTLIGEN
ANDAS UT


ELSA SÄGER SOM MAGNUS UGGLA SJÖNG...



...1977 i låten Jag skiter.

Nämligen:
-Jag funderar på att dra....


ÅRETS FLOPP

Ha ha...man vet att Musikhjälpen i P3 återigen blir en flopp när det festligaste som händer är att man kan lägga bud på en kavaj som Henrik Berggren, frontfiguren i Broder Daniel, har ägt.

"P3 - Vi vägrar vara folkliga..."

Två nästintill okända (utanför P3:s lilla geggiga jetset-värld) programledare och så Timbuktu inlåsta i ett hus i Göteborg för att försöka stoppa spridningen av malaria. Tjena!

Tanken är god, utförandet uselt.

HIMLENS SOCKER

Väderleken blandad. I kväll regn, i eftermiddags snö.

När snön föll spatserade vi genom stan. Elsa exalterad över snön.
Hon höjer huvudet uppåt, blundar och sträcker ut tungan.

-Mmm..det är som himlens socker!

"Himlens socker"...
Det är som vi brukar säga. Det är inte bara det röda håret som påminner om Bodil Malmsten.

EN BRUN OCH EN VIT

På krogarna kunde man förr beställa två vita och en brun.
Här har vi istället en brun och en vit.



Dagisbarnens lussefirande bjöd på en avslappnad och choose-fri gemenskap.
Småbarn skrek, pappor slogs om bästa kameravinkeln, gravida kvinnor trängdes och mormödrar frös.
Av någon anledning firar nämligen barnens dagis lucia utomhus.

De var oerhört söta och sjöng jättefint men lite kylslaget blev det. Dessutom erbjöd vädret en ganska exakt repris av förra årets luciaklimat: några grader plus och ett envist småregnande.
Sedvanlig förtäring: saftglögg och pepparkakor.

SVART PÅ VITT

I eftermiddags kom säsongens första snö likt virvlande små sotflagor.
På min vandring till dagis var det nästan så att det knarrade under mina fötter. Kanske trampade jag på någon gammal jordnötspåse eller liknande.
Trots att vinden ännu inte börjat friska i, drog jag min halsduk tätare om halsen medan jag krampaktigt pressade samman vinterrockens slag med andra handen.

Det var kallt men faktiskt nästan vindstilla.
Vindstilla i Karlskrona innebär 4 sekundmeter.

När jag gick där med min svarta vinterrock och mina robusta vinterskor, kom jag att tänka på den där berömda; sista bilden som visar August Strindberg några dagar innan han dog.
Hur han en aprildag 1912 traskar runt i ett iskallt Stockholm med svart rock, halsduk och hög hatt.
Ledbruten och svårt cancersjuk.
Fototekniken var ännu inte helt utvecklad, varvid bildens skärpa starkt påverkas av det virrvarr av snöflingor som omger honom. Det är en suddig och nästan heavymetal-rökig omgivning som omsluter den store författaren.
Han tittar rakt och ödesmättat in i kameran.


Svart Strindberg, vit snö

Tilläggas bör självklart att detta med Strindberg enbart var en känsla av att frysande traska runt i yrsnö iförd vinterrock.
Inga likheter i övrigt.

MED BYGGHJÄLMEN PÅ...

Hösten har inneburit en lång period av byggnadsarbete på vår kåk. Först var det fönsterbyte i samtliga lägenheter.
Så snart detta var klart byttes samtliga fönsterplåtsmojänger (de som sitter på utsidan under fönstret) ut.
Därefter omdirigering av balkongdörrarna så att dessa framöver skall öppnas inåt.
Sedan byte av samtliga balkongräcken.
Vi snackar ett 40-tal lägenheter.

Nu är vi så framme vid stuprännorna som skall bytas ut.

Om dagarna kan man se hur hjälmklädda nissar ränner upp och ner stup i kvarten. Nästan lite rörande att se, faktiskt.
De vill så gärna bli klara med skiten så att de kan åka hem till sina mexitegelvillor och fira jul.

EFTER DEN BLODIGA ATTACKEN PÅ BERLUSCONI...



...har hans plastikkirurg tröttnat. Han uppges ha sagt:

-Nä, Silvio. Nu kommer du hit igen med önskemål om operation. Jag är så trött på dig och dina ständiga plastikoperationer...du måste låta ansiktet vila lite....

-HALLELUJHA!



Diskmaskinen har varit trasig sedan i torsdags men nu har Luddwes hushållscenter (visst låter det som nånting hämtat från Bamse?) varit här och lagat den!

ALWAYS THE SAME

Nu har vi åter hittat två arga lappar nere i tvättstugan.



Jag lovar, de var skiförbannade...förenade i ilska...

HEMMA HOS LEIF PAGROTSKY



Här ser vi den faschionabla entrédörren. Leif syns dock inte till.
Han har fullt upp med att slå in alla paket, putsa tomtens släde och mata alla rådjur. Det börjar ju dra ihop sig nu...

DANSBANDSJUL I RIMBLOGGEN

Det finns få saker som känns så äkta och så ärliga som när en dansbandssångare tillönskar dig en riktigt god jul. Man vet att det kommer direkt från hjärtat.

Just nu analyseras Matz Bladhs förtrollande En riktigt god jul i Rimbloggen. Välkommen in!


KINESER VILL KÖPA DELAR AV SAAB

Enligt källor till tidningen Wall Street Journal har det kinesiska företaget BAIC tecknat ett premliminärt avtal med General Motors om att köpa delar av SAAB Automobil.

Enligt källan rör det sig främst om dessa delar:



-Vi kan ju alltid svetsa ihop skiten till en wokpanna, säger källan i en kommentar.

OM ELVIS VARIT MED I DANSBANDSKAMPEN...

Melodi: Welcome To My World

Välkommen till mig
Varsågod, kliv in
mitt ostädade hem
ser ut som plockepinn

Jag skäms inte nej
för veckogammal disk
mitt kylskåp luktar fisk
välkommen till mig

Gå på tå är du vänlig
torka av toa-ring
dammråttorna uti köket
de fattar just ingenting

Men, säg, vad sker nu
varför vill ej du
stanna kvar en stund
Välkommen till mig!

Välkommen till mig!



JULENS FÄRG ÄR RÖD

Häromkvällen började jag själv jobba klockan 17.00 och var inte med på vare sig middag eller läggning av barnen.  
Sara (ja, nu hänger jag ut henne) har haft en seg och utdragen menstruation som hon gnällt högt och ljudligt om.

Döm om min förvåning när jag efter jobbet ser detta sms i min mobiltelefon:
"Barnsliga människa! Det var ju ett piffigt pynt. Längtar du efter julgranen? Kram, Sara."

Förvisso längtar jag efter julgranen men kunde alls inte kännas vid någonting som skulle ha verkat konstigt med mitt beteende innan jag lämnade hemmet.

Förklaringen följde dagen därpå. Sara hade sagt "god natt" till bägge barnen och somnat Ville.
När det var gjort stundade en tv-kväll men först ett kort besök på toaletten.
Förundrad stannade Sara på tröskeln till badrummet. Det visade sig att barnen hade julpyntat.
Hej vilt.
Med mammas oanvända tamponger.
Överallt, uppe och nere i badrummet hängde det små tamponger som uppochnervända tomtebloss i mörkret.

Det säger väl allt om min sambo att hon som en ryggmärgsreflex förutsätter att det är JAG som pyntat som någon slags manifestation eller protest mot hennes rikliga menstruation. Jag fick ägna stora delar av den nästkommande dagen åt att bedyra min oskuld i frågan.
Först när barnen kom hem från dagis och kunde berätta hur det låg till, accepterade Sara läget.

-Mamma! Vad har man dom till? Är det dom du har och tar bort läppstift från munnen med?

Likt en boxningsdomare bryter jag in, kastar mig fram och säger:
-Nej, det är det inte.
-Vad är det då?
-Nu skall vi göra pepparkakor!


PALFINGER

Jag jobbar sedan en tid tillbaka som timanställd på ett callcenter (i veckan fick jag fast anställning på ett annat ställe så framöver kanske jag....)...

På detta märkliga jobb är tågordningen sådan att man först skall skriva in i ett datasystem vilka tider man vill arbeta på.
Därefter anmodas man att varje tisdag EXAKT klockan 13.00 ringa till kontoret för att få sina tider BEKRÄFTADE.  

Den senaste tisdagen klockan 13.00 var hela familjen på ICA MAXIs stormarknads parkering.
-Det är upptaget!
-Jaha, säger Sara och tar en kundvagn.

Vi går in på MAXI under det att jag hela tiden ringer frenetiskt. Jag ringer och får upptaget förbi kassorna, schampoot, julljusen, julstrumporna, jullyktorna (extrapris, endast 99:90!) och förbi skivorna, DVD-filmerna, leksakerna (-Nej, vill skall handla mat, kom. Nej, kom, säger jag!!) och fram till grönsakerna.

Där får jag kontakt. Sara hör hur jag liksom i lönndom i höjd med potatisens UV-strålning uppger den speciella kod som tillkännager att just jag är jag, varpå jag får till svar vilka dagar som anses vara BEKRÄFTADE.

I diskret ton:

-A3272...
-Psst...måndag och onsdag nästa vecka...

Snett ögonkast från Sara som står vid den gula löken.

Samtalet avslutades och vi gjorde vår planerade inköp.

Dagen därpå ringer en kompis och frågar om hon och hennes två barn kan titta förbi på en fika.
Vi fixar och donar i köket när vi plötsligt ser en gigantisk svart stålarm svepa förbi alldeles utanför köksfönstret(verkligen,verkligen nära det öppna fönstret).
I höjd med fönstret stannar en korg med en blond man i i hjälm som ler snett och säger:
-Vi har ett jobb att göra här. När anordningen höjer sig bort går Sara i taket och skriker:
-VAD I HELVETE ÄR DETTA? LEVER JAG I NÅN JÄVLA JAMES BONDFILM?
DET SMUSSLAS MED AGENTKODER I POTATISDISKEN OCH DET KOMMER FÖRBI BONDSKURKAR EN DECIMETER UTANFÖR KÖKFÖNSTRET. JAG HAR FÅTT NOG!

Då ser vi bägge loggan på den maskin, vari den blonde hjälmmannen arbetar.
Utmed den svarta stålarmen står det med vita blockbokstäver: PALFINGER.


JUL, JUL, SPRUTANDE JUL

Man kan fira jul på så många olika sätt.
Vår vän; bonden i Kuggeboda, har levt hela sitt snart fyrtioåriga liv ute på landet, i en bondgård.
När han var tolv år gammal skulle det traditionsenligt firas jul hemma hos mormor några kilometer bort.
Familjen skulle dit.
Mostrar skulle dit.
Morbröder skulle dit.
Ingifta och utsocknes var inbjudna.

Mormor hade ställt till med kalas. Tänk Emil i Lönneberga.
Men - ett litet men jobbigt men - Kalles pappa var tvungen att inseminera.

Ja, självklart KORNA, vad trodde ni, snuskhumrar!
Å ena sidan; kossorna släpper bara till ett visst antal dagar.
Å andra sidan: inseminören är en viktig och upptagen man.

Han hade en liten lucka ledig.
På julafton.
Är man en storbonde av rang så ser man givetvis till gårdens bästa.

Reflektion: För oss som inte är storbönder kanske det kan vara ett något märkligt val att inseminera djur på julafton. Fast - vad vet väl vi?

Människor behöver vad de behöver och kor behöver vad de behöver. På julafton.

Det bestämdes resolut i hemmet att den som var minst behövd hos mormor denna jul var lille Kalle.
Understrykas bör också att Kalle själv var synnerligen pigg på uppgiften så resten av familjen åkte iväg till mormor.

Man kan tänka sig att det mumsades ganska rejält på både skinka och Janssons, skrattades åt rimmen, dansandes kring granén och doppades i grytan.

Men: samtidigt, några kilometer därifrån, satt lille Kalle tillsammans med den väldiga inseminören och sjöng Jul, jul...sprutande jul...  

 


STÄNDIGT DENNA ANKA!


AMIRAL KRÄK

Efter en tid i Karlskrona är det lätt hänt att man mår lite illa av hela den här grejen med det marina 1700-talet, världsarvet och örlogshistoriken.

När detta händer kan det vara praktiskt att snabbt plocka fram denna rymliga spyhink i keramik:






FESTINA LENTE

Ungarna har den senaste tiden tittat oerhört mycket på en DVD-utgåva av Disney Pixars film Madagaskar.
Därför sjunger de högt och frejdigt varje morgon: I like to move it, move it...I like to move it, move it (efter låten med Reel II Real, världens tjatigaste låt i snäv konkurrens med KWS Please don't go).

Denna sånginsats från barnens sida riskerar dock att falla under kategorin "falsk marknadsföring".
Det går nämligen förbannat långsamt om morgnarna. Sekund för sekund, minut för minut.

Bättre då att sjunga som Carl-Michael Bellman sjöng på sin tid:
-I like to Movitz, Movitz, I like to Movitz, Movitz...

NÄR HC ANDERSEN FÖRVANDLAS TILL MUZAK

Ett ganska surrealistiskt scenario, inte alltför ovanligt i vårt hem.
Elsas rum helt uppochnedvänt; kuddar på golvet, pusselbitar överallt, dockor som fått på sig stora klänningar och kramdjur som samlats i en ring på golvet, uppenbarligen bildande någon slags gosedjurskongress.
Ville hoppar och skriker, Elsa sjunger och trallar medan Elsas kompis högljutt klampar omkring i ett par högklackade damskor.

Någonstans i detta subversiva kaos hör man Allan Edwalls karaktäristiskt småskrovliga stämma ljuda på låg volym från en CD-spelare: -Svinaherden! säger han. Och fortsätter:
-Det var en gång en fattig prins. Han hade ett kungarike...

Men det är ingen, absolut INGEN som lyssnar på Allan Edwall. Han står bara på som en ensam och sorgsen, sagolik ljudkuliss i detta bullriga, sagolika inferno...

FRÅN RIKSDAGENS JULFEST

Melodi: Lars Vegas Trio

SAAB till Maudan,
slips till Göran,

snart så kommer Calle och hans vänner!

Dabuzz till Fredde,
timeout till Mona,

snart så kommer Calle och hans vänner!

En dogm till Lasse,
ett skägg till Peter

snart så kommer Calle och hans vänner

Här kommer dom....


SPONTANA ÖMHETSBETYGELSER

Kungafamiljen har beslutat att ge sändningsrättigheterna från Kronprinsessan Victorias bröllop till SVT och INTE till TV4, eftersom de känner sig kränkta av reklamkanalen.

Evenemanget måste sändas i en "ickekommersiell miljö" .

– Det är viktigt att det ska vara värdigt, det ska till exempel inte vara kameror överallt under vigseln. Och så ställs tekniska krav, det ska vara god kvalitet i sändningarna, säger hovets presschef Nina Eldh till Aftonbladet.

Helst önskar sig hovet att allting (hela sändningen) finns nedtecknat i manus, något som Drottning Silvia har stor erfarenhet av.
Så här uttryckte hon sitt hjärtas innersta känslor på YouTube i februari:

-Vi tar ju emot Daniel med öppna armar i vår familj (tittar ner på pappret), jag upplever honom som (tittar ner i pappret) ödmjuk, men ändå (tittar ner i pappret) bestämd...som omdömesgill och klok (tittar ner i pappret).


EN HUSTRU UR SLAG...

Elin:

-Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Det är hopplöst och omöjligt att leva i en relation där ena parten bara Tiger.





DET ÄR CLARK MAN HÄNGER MED

Göta hovrätt fastställer domen mot den gamle kåkfararen Clark Olofsson.
Det blir 14 års fängelse samt därpå utvisning ur landet, eftersom Clark numera är belgisk medborgare.

14 år till. Om han (mot all förmodan) skulle avtjäna hela detta straff är han 76 år gammal när han släpps ut igen.
Skall bli spännande att se vad som händer.
Just nu sitter Clark antagligen och tänker såhär:

Om jag gör en stöt till...bara en enda liten till...då kan jag kanske fira min 80-årsdag som mångmiljonär...det skulle väl vara lajbans... 

Det märkliga är att han troligen tänkte i samma banor gällande sin 30-årsdag, sin 40-årsdag, sin 50-årsdag och sin 60-årsdag.

Varför fira med tårta? Det är ju så satans traditionellt.


INGEN ANLEDNING TILL ORO

En del har blivit lite oroliga och upprivna efter att Aftonbladet idag skrev att Daniel Westling inte kommer att medverka på Nobelfesten.

Nonsensakuten kan nu lugna alla upprörda känslor. Hovet meddelar nämligen att hans majestät Konungen kommer att medverka, precis som vanligt....

48 TIMMAR AV SKINKA (fyra nyanser av fläsk)

Något revolutionerande har hänt. Vi har bestämt att INTE äta traditionell, svensk julmat under den kommande julhelgen.
Istället fyller vi bordet med delikatesser från medelhavet; pastasallader, räkor i aioli, ostar, kryddstarka korvar och annat mumsigt.

Sara drev igenom denna idé men vill samtidigt ge oss julfascister i familjen en stämningsfull jul i gommen med det där gamla vanliga.
Det innebär att vi redan spisat sillar, revbensspjäll, köttbullar och risgrynsgröt; fast utportionerat under december.
Ingen skall behöva gnälla över utebliven julmat.

Igår gjorde vi skinkan.

Men den skall snabbt försvinna igen, har min sambo räknat ut.
Därför äter vi skinka med parmesankryddat potatismos (nåt Erik Lallerstedt-recept) ikväll, skinkmackor och risgrynsgröt imorgon och slutligen lovar Sara att göra en pasta carbonara av eventuella rester på tisdag.... 

Skinkan inte bara go´ - utan även easy come, easy go...  

ROXETTE SLÄPPER NY PLATTA

Per Gessle har i en intervju i Hallandsposten meddelat att Roxette med stor sannolikhet släpper en ny platta under 2010.
Från USA meddelas att Paul Anka begär skilsmässa från sin hollywoodfru Anna Anka.
Samtidigt är det presidentval i Rumänien just nu.


Agne Losakovsky från Intresseklubben har haft en hel del att anteckna den här helgen...

KANSKE HAR JAG DÅLIG SJÄLVKÄNSLA...

Min femåriga dotter håller upp en teckning framför näsan på mig.
-Pappa! Du får gissa...vem är det jag har ritat?
-Åååå...har du gjort en bild av mig?
-Nä...det är ett gammalt troll...

NÄR BOB DYLAN FIRAR JUL


BRÖDERNA SLUT

Brittisk media har frågat Noel Gallagher om han kan säga NÅNTING positivt om sin bror Liam.

-Han luktar gott efter att han duschat, blev svaret.



"...and after alll, your my wunderbaum...."

TECKNADE HANTVERKARE

Som ofrivillig men stundtals flitig konsument av barnprogram på tv slås man av vilka signaler som sänds ut. 
Jag tänker främst på det här med manliga och kvinnliga förebilder.

De flesta tecknade barnprogram som är riktade mot flickor handlar om mjuka och kulturella saker. Vi möter Lilla Prinsessan (en förvisso ganska stark och självständig kunglighet), Angelina Ballerina (en vit dansande mus i balettkjol) och Dora Utforskaren (en intellektuell tjej med ryggsäck som kan prata flytande engelska).

Detta samtidigt som några av de mest populära barnprogrammen riktade mot killar handlar om byggnadsarbetare (Byggare Bob), brandmän (Brandman Sam), bilmekaniker (Meckar-Micke) eller snickare (Händige Manny).

Den sköna konsten och intellektet ställs alltså mot fiffiga praktiker och kroppsarbetare.
Hur kommer detta sig?

Varför får man aldrig se några teckande serier som handlar om säljare av kontorsmaterial, delgivningsmän, bibliotekarier eller handläggare på Försäkringskassan?


Byggare Bob som i ett avsnitt pratade om vikten av att borsta sina tänder.
-Gör han det? Han har ju inga tänder alls själv, var Elsas lakoniska kommentar.


KOLLA, EN GLAMROCKARE!

Julpyssel på barnens dagis i tisdags med toapappersrullar, flörtkulor, hobbylim, kräpp-papper och hela klabbet.

Två dagar har gått men jag har fortfarande små rester av guldglitter i pannan, ögonbrynen, hårfästet och näsryggen....

DARINS JULTURNÉ

Den rutinerade soullegenden Darin funderar på en julturné, avslöjar kulturjournalisten Assar Smulhjärna.

Artisten har därför tillfälligtvis ansökt om namnbyte hos PRV.

Under december vill han kallas MANDARIN.

 


LIKA SOM BÄR

Victor Tichonov - legendarisk hockeytränare i Sovjet.

 

Skalman - legendariskt lat sköldpadda.


STÅL-VILLE

Barnen satt klistrade framför Superhjältejul, årets julkalender i SVT.
Det skall bli spännande att se hur det går och vem den där superskurken Gjerta (spelad av Eva Rydberg) egentligen är.

Här hemma har vi självklart vår egen SuperSnällaSilverSara...men ingen Stål-Henrik.

En Stål-Ville kan vi däremot uppbåda:







RSS 2.0