COOLA TORG

De har ingen frihet, de är fattiga, hungriga, förtryckta och lider alla helvetes kval.
Märkligt nog har de dock torg med coola namn.
Överallt där revolutioner och folkresningar drar fram, läser man i media om de olika torg där protesterna äger rum.
Torg som sedan blir symboler för frihetskampen.

De är stora torg med mäktiga namn. Jag menar; Himmelska Fridens Torg. Bara en sån sak. Sen att det aldrig var så jäkla fridfullt där är ju en annan sak.
Tharirtorget, som enligt uppgift skall översättas med Frihetstorget. Det låter nåt det. 
Eller Gröna Torget.
Senaste i raden av coola torg är Jordglobstorget i Oman
Oh, man vilket tungt namn på ett torg. 

I Sverige får torg nöja sig med att heta saker som Möllevången eller Fyristorg.  

KUNG BORE HAR KLOTTRAT



APROPÅ BOKREA

Det finns bokinköp man ångrar att man aldrig genomförde. Böcker som man bläddrat i men aldrig förmått sig själv till att köpa.
Den nu pågående bokrean lämnar självklart inga som helst sådana här tankar, snarare tvärtom.
Det jag sett på bokrean som verkat intressant, har jag redan i hyllan och de gånger jag hittat en bok som verkat lovande slår det mig att jag kan åka ner till Preem och köpa exakt samma publikation i pocket och dessutom tio kronor billigare.
Den svenska bokrean har tappat stinget, helt enkelt.
Undrar förresten hur det känns för den enormt hajpade journalisten Jan Wallentin vars bok Strindbergs stjärna blev så omskriven i höstas, såld till ett stort antal länder med i det närmaste Dan Brownskmässig marknadsföring; detta var verkligen något alldeles extra.
Nu, några månader senare, reas Wallentins debut ut för 69 kronor på Bokia.
Men - för att åtevända dit jag började; det finns bokinköp man ångrar att man aldrig genomförde.
Glömmer aldrig hur jag stod inne i Akademibokhandeln i Linköping 1998 och fingrade på en stor faktabok med den eggande titeln Så dog de.
Där hade någon vettvilling samtal in fakta om över 100 kändisars sista två timmar som levande.
I väldigt rak och faktamässig stil redogjordes det för hur exempelvis Jeanne d'ArcRobert Kennedy, Elvis Presley och Sid Vicious spenderade sina sista två timmar i livet.
En aning morbid och snaskig men samtidigt - om uttycket tillåts - spännande.
En riktig bladvändare.
Varför köpte jag aldrig den?

LIKA SOM CITRUSFRUKT


SVT:s något flegmatiske utrikeskommentator Bo-Inge Andersson.


Ett spädbarn som äter citron....

VÄRLDENS TJATIGASTE BJÖRN

Jag känner det på mig.
Snart ringer de. Det är bara en tidsfråga. De har sökt mig förr, de skickar ständigt små färgglada talonger och snart vet jag att de kommer att ringa. De ringer alltid.
Postmannen kanske ringer två gånger. Världens starkaste björn ringer minst tre eller fyra.
De säger saker i stil med:
-Hej, jag heter Johan och ringer från tidningen Bamse!
Direkt tänker jag; så fan heller; du ringer från förlaget Egmont Kärnan. Eller rättare sagt; det gör du inte alls lille Skit-Johan, du ringer från ett callcenter i Svenljunga på uppdrag av Egmont Kärnan.
Du  vill veta om vi vill prenumerera på tidningen Bamse trots att vi sagt nej två gånger. Du har skickat brev till oss och nu vill du åter kolla läget i telefon. Visst vill vi väl ha en Bamseprenumeration?
Han är ju så snäll. Han står ju för godhet, han ger våra barn så fina ideal...snälla...en enda liten Bamseprenumeration...
Det visste man inte; att björnen Bamse var så tarvligt genomkommersiell...
En riktig liten Krösus Sork.

VILL VARA LIKA SOM BÄR?

Är det bara jag eller håller Expressens nyhetskrönikör* Lars Lindström på att sakta förvandla sig själv till James Hetfield i Metallica?




*En nyhetskrönikör gör ungefär som jag - skriver och har åsikter om allt utan att vara direkt insatt i något.

INGET ATT HÄLLA UPP I KHARAFFI

Ett vin vi inte vill rekommendera:



MUAMMAR K, 75 cl, 1969, malbesk-druvan (mal som i dålig, besk som i besk)

Vinet är strävt och rikt på fruktsyra alternativt magsyra. Lagrad i ett beduintält i 42 år.
Vinets kropp är satt, tyvärr saknas dock själ.
Doften påminner om dammiga stenar, kamelskit och kpistmynning.
Anslaget är eldfängt, vinet är hetsigt, det här är en flaska med temprament.
Smaken beskrivs som sandkorn i öknen, fikon, ruttna dadlar och svettig turban.
När man rullar runt vinet i gommen känns det som man blir stirrad på med ett par galna hundögon.
Eftersmaken lämnar en känsla av äckel och totalitär regim.

SAMTIDIGT I BIG BROTHER-HUSET:




Det går annars bra för produktionsbolaget Endemol.
Det allra hetaste konceptet i Holland just nu är nya BIG BROTHER SENIOR:


NÅGOT ANKOMMEN ORDVITS



Den här pippin härstammar från Borgholm. En typisk Öl-and.

KHADAFFI LÄSER BOK



-Män som hatar kvinnor?? Vad konstigt....de övriga 50 procenten, då?

GULLAN INTERNATIONAL

Tänk om Gullan Bornemark inte hade fötts i Härnösand utan i...

...Vientiane...då hade hon haft framgångar med låten Är du vaken, Laos?

...eller i Khartoum: Suda, suda, suda, suda, suda - sudanes....

...eller kanske i London: Vad du är söt, min kära Piccadilly, vad du är söt med tänder som en häst...


PÅ HÅRET

Diktaren, författaren, chefredaktören, debattören, panelmedlemmen, tv-soffuppvärmaren, trädgårdsodlaren, flanellskjortesamlaren mm mm Göran Greider har tydligen tilldelats Karl Vennberg-priset.

Utmärkelsen är på den nätta summan av 100 000 kronor.



Tänk så mycket hårvårdsprodukter man kan få för den slanten.

99 SAKER

Nya underhållningen i TV6 med de sofistikerade gentlemännen Erik & Mackan heter 99 saker du måste göra innan du dör.
Hmmm....hela 99 saker...

Hoppas de börjar med uppmaningen:
-Byt kanal på fjärrkontrollen!

MUGGEN SOM JOSEF FRITZL ALDRIG FICK


LIKA SOM BLÅBÄR


Rockabillybandet The Playtones från Kallinge.


De galna grabbarna i barnprogrammet Firma Fantasiflytt.

UNITED COLORS OF SOSSEKON (sossekongress)


Bild lånad av rabiatfeminism.blogspot.com

Det påstås att deras glasögon går att länka ihop till en liten halskedja...

GOURMET NIGHT

Den senaste tiden har jag skrattat gott åt Pang i bygget och det klassiska gourmet night-avsnittet.
Sybil: -Basil! Gällande gourmetkvällarna...André säger att torsdagarna blir bäst...
Basil: -Utmärkt. Resten av veckan serverar vi bara maten från ett tråg garnerat med döda hundar.

RUTSCHANDE LANTBRUKARE

Det kändes oväntat och snudd på overkligt att se Kuggebodabonden i en för honom helt ny kontext, men så skedde i veckan.
Av någon märklig anledning var han på Barnens lekland häromdagen.
I stadsmiljö. Inomhus. Utan sin traktor.
Han kände sig vilsen.
Det finns en fruktansvärd rutschkana där som är röd och stupar rakt ner.
Jag har av misstag åkt den en gång och nästan skrapat av all hud på ryggen, då min t-shirt fladdrade upp och du minns säkert effekten av naken hud mot blank plast eller gummi från gympan i mellanstadiet.
Det bränner. Jag kved.
Nu är ju bonden något mer av machoman än jag. Han har en cowboyhatt av tasmanskt läder, han har helskägg, muskler och skinnbyxor.
Han testade att åka djävulsrutschkanan men gav inte - likt undertecknad - ifrån sig så mycket som ett knyst av vare sig smärta eller skräck.
Däremot berättande han efteråt att han faktiskt blivit så påverkad av åket att han släppt iväg en extraordinär fis.
Något som inte rekommenderas om man befinner sig bland folk och samtidigt bär skinnbyxor.

ROMANTIK FRÅN MARIEBERG

Expressen lyfter upp den här romantiska storyn.
Det handlar om en kille som friade via Facebook.
Jag börjar äntligen förstå tidningens slogan; berättande som berör.

LIKA SOM BÄR

Paul McCartney dricker mjölk och Hugh Grant gör sin patenterade standardpose.

NYTT POPFENOMEN; OBAMARAMA!

Den nyskapande producenttrion Stock, Aitken and Watergate lanserar nu sin nya superartist; Obamarama.
Här är texten till första hitlåten:
Last night I was dreaming I was locked in an oval room
When I woke up I was screaming scared like a wedding groom.
The supreme court and the jury they all put the blame on me
They wouldn't go for my story
they wouldn't hear my plea.
Only you can set me free
'Cause I'm guilty - guilty - guilty as Barack can be.
Come on
baby
can't you see

I stand accused of change in the first degree.

VISST BLIR MAN SUGEN...

...på en stor kopp Earl Grey?

SOVER DOLLY PARTON PÅ RYGG?

Hallå! Det är en dalmatiner!

PETER OCH PER

Likheter och skillnader mellan Peter Forsberg och Per Gessle:
*Peter brukade skrinna fort på isen men tvingades sluta på grund av sin fot. När Per skall säga ordet fort låter det som fot eftersom han kommer ifrån Halmstad.
*Peter spelade för Colorado Avalanche. Per fick en jordskredsliknande hit med The Look.
*Peter var en mästare på att hantera klubba och puck. Pers somriga musik brukar förknippas med Dumleklubba och lakritspuck.
*Peter fick ge upp sin karriär eftersom hans fotskada gjorde honom sårbar på isen. Per har skrivit låten Vulnerable.
*Peter har skägg. Per saknar skäggväxt.
*Att slå pucken i mål var för Peter inte någon svår konst. Per har under en längre tid samlat på svår konst.
*För att köpa Peter till sitt lag fick klubbarna hosta upp pengar; han var verkligen inte billig. Per har skrivit en låt som heter Billy.
*Peter är snart 37 men ser ut som 53. Per är 53 men ser ut som 17.
*Peter vet när gnistan saknas, när man går på tomgång och helt tappat sitt fokus; kort sagt när det slutgiltigt är dags att avsluta sin karriär.
Per är aktuell med en ny Roxetteplatta.

EN LITER MJÖLK OCH LITE CHARM SCHOOL

Runt om i landet har ett flertal matbutiker nu ett oemotståndligt erbjudande.
Det handlar om Roxettes nya skiva Charm school som säljs i mejerihyllan, komplett med bäst före-datum och allt.

På skivan står det "bäst före 1996-01-01".

TIRAMISU

Vi har starka planer på att tillverka den förnäma efterrätten Tiramisu i veckan och med anledning härav berättade Sara en liten anekdot från tiden innan vi träffades.
Det visar sig att Sara en gång var i London och skulle äta på en restaurang. Intill Sara och hennes sällskap sitter en stor och tämligen fet amerikan i elegant kostym och råkar se hur Sara begrundar menyn.
Amerikanen - vars klädnad håller på att spricka i sömmarna - böjer sig fram för en snabb restaurangkonversation.
-Jag kan rekommendera tiramisu, säger han.
Faktum är att den här restaurangen serverar den allra bästa tiramisun i hela England, jag går alltid hit och äter tiramisu, tillägger han.
Samtalet dör ut och Sara beställer samtidigt som amerikanen är framme vid desserten.
Plötsligt kommer det då ut serveringspersonal i restaurangen med en stor skål till denne amerikanske, uppenbarligen väldigt prominente gäst, i alltför tajt kostym.
-Ja, se...jag är som ett litet barn, säger mannen. Jag gillar att slicka skålen...
Sedan tar den transatlantiske sybariten helt frankt fram sitt ena pekfinger för att ta sig en slick av smeten till den tiramisu han just beställt fram.

LYCKAD NEDFRYSNING

Jag:
-Jaha, nu har dvärgbandsmasken hittats i Sverige...nu dör man väl om man äter bär eller svamp som man plockar på sommaren.
Sara:
-Då får man väl frysa in bären eller svampen.
Jag:
-Hur då? Det är ju en dödlig parasit...läkarna kan inte rädda oss.
Sara:
-Jag har svårt att tro att den där masken överlever ett halvår i frysen..
Jag:
-Inte? Åhå...jag trodde att det var som i Austin Powers...

FOTRIKTIG ANALYS

Har börjat skriva en biografi över Foppa och hans karriär men funderar på att lägga projektet på is.
Inser att boken kommer att bli på tok för omfångsrik och tjock, till stor del beroende på bokens appendix med alla dessa fotnötter....

HAN TAR ÖVER EFTER HOSNI MUBARAK


ÄKTA SMÖR

På ett av stadens konditorier står det en skylt med följande text:

Vi använder enbart äkta svenskt smör för den goda smakens skull och vi låter hjärtat va med...

Det låter bra men samtidigt lite motsägelsefullt. Om man använder alltför mycket äkta, svenskt smör kanske hjärtat en vacker dag inte alls är med...

FOLKLIG PROTEST

Har svårt att tänka mig att en folklig resning i protest, likt den som pågår i Egypten, skulle fungera i Sverige.

-Hallå? Vad gör du Macke?
-Jag går hem.
-Va? Skall du lämna torget nu? Vi håller ju på att protestera emot Glesbygdsverkets förtryck...är du galen?
-Nej. Jag är trött. Det är kallt. Jag fryser och snart börjar Let's Dance på tv...

OM NIKE SKAPATS AV KARLSKRONITER


MIXAT NONSENS

Foppas nya lön i NHL enligt tidningsuppgifter är 80 000 kronor per match. I en speciell klausul har Foppas högerfot förhandlat sig till 25 % av summan.

Efter Kanal 5:s succé SOS Västkust lanserar SVT SOS Räkost om folk som fastnat i en krämigt kletig gegga från Kavli och nu måste evakueras.

-Vilken är den populäraste IKEA-möbeln i Kallinge?
-Bokhyllan Rockabilly!

Hörde en radiospot häromdagen: "Nu kan du som egenföretagare testa hur det känns att bli ekonomiskt oberoende. Gå in på Skandia.se..." Jo...de på Skandia borde ju verkligen veta hur det känns, framförallt deras gamla chefer...

DO Katri Linna fick sparken för en tid sedan.
I en kommentar säger hon att hon känner sig diskriminerad...Katri är förresten ett ganska ovanligt namn. Har för mig att Indiens DO heter Katri N'Plommon...

-Pappa! Jag har gjort en present till dig! ropar sonen.
-Oh...en dassrulle med tejpbitar på..tack, Ville!

SVTs kulturella dokumentärserie Dom kallar oss artister väntas få en politisk uppföljare. Ett filmteam kommer att dokumentera Alliansen och specialbevaka centerpartister, folkpartister och kristdemokrater. Namnet på serien blir Dom kallar oss statister.

Såg idag att domherre heter pyrrhula pyrrhula på latin. Säga vad man vill om Carl von Linné men humor hade fanskapet i alla fall...

Ville är eventuellt lite för ung för att uppskatta dynamiken i Queens musik. I eftermiddags hann vi komma till spår tre på A Night At The Opera innan Ville sa:
-Pappa...varför måste du byta musik hela tiden?

Gick in en stund på banken i veckan...folk stod helt knäpptysta, ingen sa nånting, alla bara teg.
Snacka om att Sverige har tigerekonomi....

Vänsterledarens ovilja att avgå kan kanske kicka igång Limahls avsomnade karriär igen. Vad sägs om en nyinspelning med ny text? "Neverending Ohly..la la la la la la la la laaaa...neverending Oooohly...."

Sossarna håller sin extrakongress den 25 till 27 mars. Så allt är klart i lagom tid till den 1 april...

Det slog mig just att när Johnny Tillotson på 60-talet sjöng Poetry In Motion var det ju Björn Ranelid han syftade på...

Av någon outgrundlig anledning åt jag lunch på Olles korvbar häromveckan. En tv på väggen visade Hem till gården. En av karaktärerna heter tydligen Mr Sugden. Skulle aldrig ha funkat i Hem till byn.... 

ANPASSAD TELEVISION

Eftersom Ville har hostat i tre veckor varje natt, begav vi oss till vårdcentralen i eftermiddags.
I väntrummet hänger det en stor tv-skärm som alltid visar TV4, antagligen eftersom Nyhetsmorgon har en så småputtrig och avslappnande effekt. Medan man inväntar doktorns hårda dom kan man förlusta sig med rafflande vinprovningar, tulpanodling, charmigt skådespelarjoller i intervjuform eller vädret över södra Götaland i fyrfärg...
Dock visade tv:n en serie när vi satt där; Holby City.
Vet ingenting om denna dagtidsdrapa men kanske att det är en så kallad sjukhusserie. Just idag var det åtminstone fullt av vita korridorer och kirurger som sprang runt i helblå sparkdräkt och munskydd. Kulissen utgjordes av pumpande hjärt-lungräddningsapparatur, blödande människor och skallröntgenplåtar.
Plötsligt slog det mig att detta kanske vore en affärsidé. En hel kanal med enbart sjukhusserier, för utsändning till alla landets väntrum inom vården. Stora skärmar där det alltid rullar serier i sjukhusmiljö.
Visst vore det festligt med ett nonstop marathon av OP 7, General Hospital, Greys anatomy, KlinikenCityakuten och Döden går ronden?

FRÅN MUGABES FAMILJEALBUM XXXV

Robert Mugabe känner ingen större oro över att den massiva folkliga protestresningen som skakat både Tunisien och Egypten, på något sätt kommer att sprida sig till Zimbawe.
Mugabe är djupt förankrad i sin tro att protesterna lugnar ner sig och att Zimbawes folk inte på samma sätt iscensätter en revolt. Han tror detta mycket eftersom han redan i dagsläget vidtagit vissa åtgärder i form av kraftigt begränsad spridning av information.
Att helt stänga ner internet i Zimbawe är dock inget som Robert alls haft några planer på. Istället lanserar han i dagarna PR-kampanjen "Titta inte på skärmen" med hjälp av sin tvååriga dotterdotter Ulima vars ansikte kommer att pryda kampanjens tusentals reklamaffischer.


BREAKING NEWS

Jag har tidigare bloggat om mina (enligt Sara) oerhört tråkiga drömmar. På natten kan min hjärna plocka fram spännande saker som "Sveriges Radio byter logga", "Clintons installationstal 1993" eller "Trailern för tv-programmet Smash 1989" och förvandla till hisnande drömmar.
Drömmar som när jag återberättar dem vid frukostbordet alltid tas emot med en fnysning om tråkighet och tristess.

Både jag och Sara är oerhört samhällsintresserade, måhända att jag oftare delar med mig av små saker jag uppmärksammat via text-tv; det kan röra sig om Indonesiens BNP-utveckling eller nye borgmästaren i Moskva....

Sommaren 2004 tågluffade jag och Sara i tre veckor ner till Kroatien. Där nere skulle vi möta upp Saras syster med familj och ha några avslappnande dagar med sol och bad; detta var innan den stora Kroatien-turismen drog igång på allvar.
Några dagar innan familjerna skulle sammanstråla på ön Jelsa, befann vi oss på en annan ön, den underbart vackra Korcula. Vi badade, sov, åt gott och njöt av ledigheten.
Jag hade med mig en liten fickradio och låg stundtals och lyssnade på en station vid namn Radio Dalmacia; en station som utmärkte sig dels genom att vara oerhört otajt (det kunde dröja tio sekunder mellan varje låt) men också eftersom man sände nyheter från BBC World services; varannan timme på tyska och varannan timme på engelska.
En dag gav vi oss ut på en liten dagsutflykt. Med båt tog vi oss över till den pittoreska ön Badjia, känd för sin frodiga natur och sin nudiststrand dit en mängd feta tyskar hade sin tillflyktsort.
Plötsligt kom vi på den briljanta idén att försöka gå ön runt, utmed vattnet.
Det var stekhett, det var mitt på dagen och vårt vatten hade märkligt nog tagit slut.
Vi gick och vi gick genom snårig regnskogsterräng, svetten lackade och stundtals var vi på gränsen till att svimma.
Vi hittade aldrig den där andra stranden, den på andra sidan ön, som skulle vara så fin...
Vi gick och svettades, svettades och gick. Till slut höll Sara på att falla ihop av solsting, varvid vi stannade i en liten glänta. Jag hade fickradion inploppad i öronen. Klockan närmade sig 13.00; nyhetsdax.
-Mattias! Vad gör du...jag orkar inte ta ett steg till...
-Tyst...tyst...det är nyheter...
-Mattias! Ta ut de där jävla plopparna ur..
-Schhh...vänta...de säger...schhh
-Hallå! HALLÅ!!!
-Men...men...de säger här på radion att Dennis Tatcher är död!
-?????????
-Tatcher...Dennis...Margarets man....

ANAGRAM

Nonsensakuten

Skutan, sen neon

Kunnat sonen se (Ville?)

Kunnat nosen se

Unket, osann, sen (låter som en bra varudeklaration)

Knut, asen, nosen (hmmm)

Tunnans ko ense (Kuggeboda? Ense om vad?)

Utan sken en son

Unnat keson sen (efter läsningen, ta er en rejäl skopa Keso, folks! Något att unna sig)


HELLZTRÖMS...

Vore det inte en rätt skön ironi om ett dansband släppte en skiva vid namn 2 steg från Birka Paradise?

TIDIGT SMÖR

-Jag skall göra en medalj till fröken där det står att hon är världens bästa fröken, sa Elsa i eftermiddag.
Det är väl ändå själva fan att barnen inte får några betyg i F-klassen.....

STÄDA UPP BLAND FIRMANAMNEN, SNÄLLA...

Bland alla putslustiga (sic!) företagsnamn på städbolag som ploppat upp i spåren av RUT-avdraget har jag nu hittat det allra värsta.
Visst - jag har stått ut med namn som Rent Hus AB, Välstädat, Städfixarna, AB Det sugerPigorna, Hus i helvete AB och allt vad de heter men idag såg jag en firmabil på stan där det stod Ztädtanten AB....med Z...
Där nånstans går gränsen...

FATTIGA RIDDARE

Sara har läst Pluras memoarer igen och nu vill hon - högst oväntat - att familjen äter fattiga riddare till lördagsfrukost.
Vi har aldrig gjort fattiga riddare förut. Hoppas att vi lyckas bättre än Billy och Ted i Kramer mot Kramer.

TIPS TILL TV4 TEXT-TV



Tar man bort ett G i Hagman får man plats med ett S i Dallas.
Att skriva rubriker i text-tv är som att spela Tetris, förstår ni...

SKAKA LEGO, INTE GALLER

Storstädning i Villes rum i eftermiddags.
Plötsligt säger jag i vanmakt till Sara:
-Alltså det här vore väl en utmärkt terapi för landets alla interner? Istället för att tillverka klädhängare åt landstinget borde de städa rent en fyraårings rum och lära sig lägga alla legobitar för sig och alla duplobitar för sig...
Sara nappar direkt på idén.
-Lysande. Det skulle jag gladeligen betala sju och femtio i timmen för...

EN RETORISK MODELL

Min sambo vet hur hon skall slänga sig med orden.
Hon är inte bara verbal utan blixtsnabb i repliken och fullständigt omöjlig att argumentera emot då man vet att hon alltid sitter inne med de mest logiska och briljanta argumenten; de där självklara sanningarna som liksom levereras fullständigt banalt och till synes utan ansträngning.
I morse hade vi ett uppfriskande gräl där argumentationen från Saras sida gick ut på att jag genast borde sluta upp med mina totalt meningslösa bortförklaringar till saker som inte blir gjorda eller görs slarvigt.
Jag har en tendens att hitta på de mest krystade bortförklaringar till saker som jag vet inte borde bortförklaras.
Plötsligt anmodas jag sluta med dem eftersom det - citat - "räddar inte dig och det retar bara mig".
Jag häpnade och tappade självklart tråden.
Diskussionen fortsatte och minst en tre fyra gånger återkom Sara till det där "räddar inte dig, det retar bara mig"...
När vi grävt ner våra stridsyxor frågade jag henne var i hela världen hon hittat det där om rädda och reta; det är lysande, sa jag...var kommer det ifrån?
Är det Churchill? Cicero? Det måste ju vara nåt politiskt...en rafflande retorisk modell som sätter motståndaren helt ur spel.
Sara bara tittar förvånat på mig och säger: -Vadå? Jag bara sa det.
-Men det är väl ett citat?
-Nej...jag bara kom på det..vadå?
-Det är ju skitbra...Palmeklass, sa jag...eller han...El-Baradei...hör här (med förställd röst): -Mr Mubarak...I listened to your speech the other day and I must say...det räddar inte dig, det retar bara mig!

LIKA SOM BÄR

Hosni Mubarak - "jag vill leva, jag vill dö i Egypten"
Hugo Chavez - "jag vill leva, jag vill dö i Venezuela"

25 ÅR SEDAN REVENGE

I år är det exakt 25 år sedan Eurythmics släppte sin klassiska skiva Revenge; ett av 80-talets bästa popalbum.
Dave Stewart och Annie Lennox lyckades nå fulländning genom kombinerandet av välproducerad pop med starka soulinfluenser och det proffsiga arrangerandet av Annie Lennoxs makalöst vackra röst; av mig anses hon sitta inne med kanske världens vackraste kvinnliga sångröst.
Det är svårt att välja bästa spår. Från den svettiga inledningen med Missionary Man via hitarna Thorn In My Side och When Tomorrow Comes (bara det fantastiska att lägga dessa bägge kanoner efter varandra tyder på smartness) har man effektivt greppat tag om lyssnaren. Fjärde spåret på A-plattan (som det hette på LP-skivans tid) är en personlig favorit; The Last Time.
B-sidan är lite svagare men avslutningen är underbar; sista låten är en av 80-talets mest underskattade. Ungdomsskildringen I remember you visar hur man syr ihop ett riktigt klassiskt album.





RSS 2.0