Det ryktas att Sveriges enda reklamfinansierade pratradiokanal; Radio 1 i Stockholm, nu ska skrotas. 

Ägarna MTG Radio som drog igång kanalen som ett prestigeprojekt 2011 utlovade märkligt nog "uthållighet" och "en långsiktig satsning". Men det var då. 

 

Två och ett halvt år senare ser det alltså nu ut att bli nedläggning och detta är självklart något som man kan beklaga. 

Faktum är att Radio 1 i dagsläget är den enda kommersiella radiostation i landet som har något slags existensberättigande. Detta i en bransch där två stora elefanter (MTG Radio och SBS Radio) delat upp marknaden mellan sig och dagligen skickar ut en infantil mix av lika delar skvalig musik som hjärndöd underhållning, ängslig intill orimlighet i sitt krampaktiga sätt att vara publiken till lags.

Allting som sägs är tillrättalagt och menlöst, all musik är sönderspelad och den publicistiska tanken bakom är fullständigt obefintlig. 

 

Svensk reklamradio av idag vill göra dumma lyssnare ännu dummare. När den kommersiella radion startade på allvar för ca 20 år sedan fanns det i alla fall ambitioner och ett slags driv. Programmen hade segrererad publik, det fanns riktigt lokal radio med en annorlunda slags journalistik, det fanns seriös kulturradio, nyhetsbaserad popradio och t.o.m kanaler för sport, klassisk musik och kanaler helt utan programledare.  

Idag har allt sånt försvunnit och radion lever en tynande tillvaro i skuggan av Spotify, Twitter och Facebook som tagit över mycket av det som reklamradion förr i tiden berikade omvärlden med.  

 

Denna likriktning har gjort reklamradion grymt ospännande och detta verkar man också själva ha varit medvetna om, då MTG modigt nog startade landets första kommersiella pratradiokanal. 

Nu skulle det äntligen bli liv och rörelse. Viktiga ämnen skulle tas upp, folk skulle få komma till tals, åsikter skulle slungas ut ur högtalarna och så det helt unika: programledarna skulle (eftersom de inte styrs av samma krav på saklighet och objektivitet som Sveriges Radio) kunna ha egna åsikter och vädra dessa on air.

 

På pappret borde det vara succé i ett land som Sverige, i en stad som Stockholm och i en tid som vår då alla har åsikter som uttrycks hej vilt dygnet runt i kommentatorsfält, på Twitter och på Facebook, i bloggar och podcasts. 

Egentligen ligger konceptet pratradio helt rätt i tiden. 

Frågan är bara var nånstans det gick fel. 

 

Personligen tror jag att det stora misstaget stavas: redan etablerade tv-kändisar som peakade 1992. 

Att bygga en uppkäftig pratradio kring namn som Robert Aschberg, Gert Fylking och Hasse Aro känns långt ifrån nyskapande och i fallet Fylking direkt gubbigt och gammaldags. 

Har aldrig gillat honom i radio och kan väl så här med lite perspektiv säga att det enda han åstadkom på Radio 1 som var uthärdligt att lyssna till var den där entimmeslånga intervjuserien där en särskild gäst varje dag fick prata till punkt. 

Sådana möten; det mänskliga samtalet, är alltid intressant att ta del av. Varje enskilt människoöde är spännande och dessa personporträtt påminde en del om Tomas Tengbys 90-talsprogram Prat i P3.

 

Dessa gubbar och deras självupptagenhet som alltför mycket fick prägla Radio 1 tror jag blev anledningen till det obefintliga genomslaget bland lyssnarna. 

Frågan är vad man skulle ha satsat på istället. 

Ett scenario där självsäkra 22-åringar utan distans till nånting (som ofta är fallet med P3) fyller etern hade kanske inte heller varit så lyckat. 

Hellre då att man gjort som i USA, låtit kontroversiella politiker fått inta studion. 

Snacka om succé ifall Radio 1 haft modet att ge en ultrakonservativ, homosexfientlig, kvinnoprästmotståndare från KD en chans att leda ett ring in-program om abort. 

Eller om en nyliberal kärnfamiljshatare suttit och propagerat för fri invandring, prostitution och droger. 

Då tror jag att det hade tänt till på riktigt och det skulle bli en situation där väldigt få höll med dessa knäppgökar om deras argument men alla skulle ha varit tvingade till att lyssna. 

 

Frågan är nu - om kanalen läggs ner - vad man ska sända ut istället? 

Man har nämligen testat allt. 

När tillståndet köptes 1993 valde MTG Radio att lägga Z Radio på frekvensen 101,9. 

Det var ett av de dyraste tillstånden att ropa in och också det med bäst täckning av de kommersiella frekvenserna, dessutom med ett utmärkt läge på frekvensbandet, mitt emellan P3, P4 och gamla P5 Radio Stockholm. 

Efter ett tag förvandlades det istället till Metro FM för att sedan bli Svenska Favoriter. Därefter drog man igång nåt man kallade P-FM. Detta var dock bara ett aprilskämt. Istället blev det Star Fm (med ganska exakt samma musik som konkurrenten Mix Megapol). 

Detta Star Fm skrotades sedan för att ge plats åt Radio 1 och nu verkar cirkeln vara sluten. 

 

Mitt tips till MTG Radio? 

Lämna tillbaka tillståndet för frekvensen 101, 9 Mhz i Stockholm. 

Ni klarar uppenbarligen inte av att producera något som folk efterfrågar. 

Jag har tidigare helt fräckt återgivit sagor skrivna av min dotter Elsa. Hon är nio år och verkar ha det här med språk och berättande i blodet. Den här gången har hon snott ihop en febrig, nervkittlande story helt i Stephen Kings anda. 

När jag nu återigen - utan annan ersättning för upplåtandet av upphovsrätten än ett stort hjärta och en livslång tillgivenhet - publicerar henne heter sagan KAROS PAKET: 

 

 

Honkönade hästar och kvinnliga nötkreatur i Tyskland kan gå samman i en ohelig allians. En så kallad sto-ko-alition.

 

 

Ofta när jag ska skriva som blir det söm. Antingen har jag laddat ner nån slags värmländsk version av twitter, el är mina fingrar för feta.