Medan den supercharmiga Anne Lundberg förföriskt väser fram veckans innehåll i tv-programmet Antikrundan, sitter jag här och drar mig till minnes två av den folkliga humorns verkliga triumfer.

Det handlar om resenärernas smeknamn på de allt annat än faschionabla "tåg" som tills för alldeles nyligen trafikerade den grantäta sträckan Karlskrona-Emmaboda. De fula tågen kallades Antikrundan (officiellt motorvagn Y1 1322) och Gråsuggan (officiellt motorvagn Y1 1273, den sades ha varit vit en gång i tiden). Ytterligare ett tåg på sträckan fick i folkmun öknamnet Komfortkometen.

Alla hade det gemensamt att de var trånga, fula och stannade mycket lätt. Vintertid räckte det med två centimeter snö i Holmsjö och så stod tågen stilla. Trots detta var det många som var beroende av tågen, människor som allt som oftast fick åka buss istället eftersom de annars skulle bli gravt försenade.

Tyvärr hittar jag inga bilder på dessa fula, skraltiga vagnar men vi kan väl stanna upp en stund och fråga oss hur det egentligen var möjligt att dessa usla tåg fick rulla så länge som de gjorde. Det dröjde en bra bit in på 2000-talet innan tågen byttes ut mot nya, fräschare vagnar. Helt ofattbart att man fann sig i att sitta ihopträngd i en liten, bajsbrun vagn som får dressinen i SVT:s På Spåret att framstå som business class!

Däremot är banan mellan Emmaboda och Karlskrona ett frågetecken inför framtiden.
Regeringen lägger sin infrastrukturproposition till hösten, där framgår vilka satsningar och upprustningar man vill göra. Om det inte tillsätts mer pengar för upprustning är risken stor att det bara blir busstrafik på sträckan framöver, enligt Blekingetrafiken.

Hur som helst. Folk som en gång reste mellan Karlskrona och Emmaboda fick sig en upplevelse att berätta för barnbarnen.
Det var kallt, det var trångt, det var fult, utanför det skitiga fönstret syntes enbart granskog och hade man tur kom man fram blott 20 minuter försenad.