Ville: -Pappa...när jag fyller 18, hur gammal är du då?

LO:s nye ordförande Karl-Petter Thorwaldsson och karaktären Gary från serien Irrvägen som gick i tidningen Larson på 80-talet.

Jag tycker att den här bilden säger allt om Eurovision Song Contest.

Nog överraskar de alltid. De ringde från det italienska fotbollsförbundet och sa att de inte var riktigt klara med EM-truppen. Tydligen sökte de en 37-årig, blekfet man med bollsinne som hos en galen ko, för att toppa laget.

Under sommarens EM-slutspel i fotboll är det examensdags för de svenska kvällstidningarnas vassaste rubrikmakare.

Nämen, titta här vad jag hittade på asfalten på måndagsmorgonen. Fyra idolbilder av det gamla kolorerade slaget.



Ringo Starr, David Bowie, Tina Turner och Neil Young.
Nu saknas bara Måns Zelmerlöw och Tove Styrke så är samlingen komplett!

För dig som känner ett övermäktigt sug efter en läsk som smakar som den felande länken mellan kolsyrad marsansås och sockrat björnklister, finns nu en bra produkt. Den heter Cream och tillverkas av företaget White Rock.

Jag vet inte men nog känns det som att personerna bakom den här annonsen för Flygets dag i Kalmar varit lite sugna på Ben & Jerry-glass under produktionen?

När det gäller musik och sång har vi nog alla lite till mans missuppfattat vad sångaren egentligen sjunger. Det vimlar av exempel på felhörda låttexter i pophistorien, den mest kända är kanske Bryan Adams inledande "I got my first real six-string" i hiten Summer of 69 som många fått för sig skall vara "I got my first real sexdream"...
Så är det inte, annat än i fantasin.
Även svenska krtistendomsklassikern "tryggare kan ingen vara" blir lätt till "trygga räkan" och så vidare. Det finns en bra sajt som samlar in liknande felhörda låttexter och den rekommenderas varmt.
Detta är förstås pinsamt men sanningen att säga är tillfällena då man sjunger både högt och offentligt relativt få; därför är det sällan man exponerar sina missuppfattningar för en större publik.

Desto värre då, om man i det vardagliga samtalet får saker om bakfoten och ingen berättar hur det egentligen ligger till, utan nöjer sig med att fnissa lite diskret i bakgrunden. Jag har exempelvis en bekant som tror att stormarknadskedjan City Gross inte heter City Gross utan City Cross; ungefär som en slags urban motorsport.
Åt detta kan man ha väldigt roligt. Samme karaktär kallar tvångsmässigt och utan undantag också  P1-programmet Studio Ett för Studio S.  Ytterligare ett exempel från denne språkvirtous var när han inte kom ihåg vad en man med finsk härkomst hette i förnamn och kallade honom för både Purjo och Pervo innan han kom ihåg det korrekta namnet.

I min barndom testade jag under en period på mindre än ett halvår på att spela fotboll. Det blev en riktig flopp; jag var självklart inte någon företagsam och offensiv anfallare utan försökte mig istället på nån typ av hopplöst backspelande.
Tyvärr blev min första insats att sparka motståndarna på smalbenen varvid jag fick rött kort i mitt livs första match. Jag hade uppenbarligen missuppfattat spelets idé.
Lika mycket missuppfattning stod den blonde, skäggige och väldigt rundlagde man som hade föreningens uppdrag att hålla i barnfotbollsverksamheten. Denne tjomme skulle med andra ord ansvara för de så kallade "miniknattarna"; ett kamratligt uttryck för mycket, mycket unga fotbollsgrabbar.
Problemet var bara att den småfete gynnaren kallade dem för "mimiknattar" av nån konstig anledning.
Ingen förstod varifrån han fått detta prefix. Vadå mimi? Ingen vågade dock tillrättavisa honom varpå han ständigt pratade om dessa "mimiknattar" till allmän munterhet (bakom hans rygg).

I samma idrottsförening fanns det en trotjänare som i hela sitt liv gått omkring och trott att orden "till exempel" uttalas "ten sempel".
Även här har han fått hållas, lycklig i sin egen värld, totalt ovetande om det korrekta i sammanhanget.
Eftersom han har denna uppfattning blir även förkortningen "tens" rimlig, ty då han var lite stressad och pratade på hände det ofta att han istället för att säga "ten sempel" förkortade det till det lite rappade "tens". Han tyckte väl att det kändes både logiskt och praktiskt.

"Vi löser det. Det är ju bara att jag ringer till nån bygghandel tens så fixar de det"

I tidningen Fokus lär vi i senaste numret känna Europaparlamentarikern Marit Paulsen och hennes konsumtionsmönster lite bättre.

Vi har alla sett honom i butiken. Hans gula hår, rosa hy och bländvita tänder.

Stålmannen gick som bekant på en kryptonit. Min bloggkollega Jonas har däremot gått på den berömda kedjebrevs-niten; en grasserande farsot i den svenska bloggosfären.

Högst medveten om att detta troligen är som att sparka in en redan öppnad dörr, vill jag ändå hävda att det finns en viss likhet mellan en karaktär som i media kallas Ullareds-Morgan (vem är det??) och Aftonbladets fotbollsexpert Robert Laul:

Från: [email protected]
Till: Procordia i Eslöv - Sveriges största pizzeria

Hej Procordia i Eslöv!
Jag är en snart 40-årig bloggare som uppskattar livets goda. Sova ut på morgonen, ta långa promenader i solen och klämma några öl framför en gammal långfilm (helst Bond).
Jag lagar mestadels all min mat själv, älskar bl.a att svänga ihop en het köttfärssås och avnjuta densamma med pasta, eller som ingrediens i en god paj. Annan mat jag uppskattar: isterband med surkål, kycklinggryta, lammstek, lax i chevrepaket med mera, med mera.
Min största passion gällande mat är nog ändå pizzan, denna kulinariska megarätt som kan varieras i det oändliga. Jag avgudar nästan all typ av pizza; från en ursprunglig margherita till en svulstig gyrospizza. Det är variationen som gör det så underbart. Just därför gladdes jag när jag såg att ni just lanserat den klassiska Calzonepizzan som microvågspizza, att värma upp själv och spisa med vällustighet.
Under namnet Grandiosa X-tra allt marknadsförs nu denna pizza som av förpackningen att döma innehåller (och jag citerar) 9,5 % mozzarellaost, 12% rökt skinka och grisbog, 2 % tomat och hela 19% ost.
Detta att calzone, den inbakade pizzan, nu lanseras som microvågsugnspizza är ju egentligen en helt världsunik grej som jag inte riktigt förstår varför ni inte basunerar ut med större mallighet och pondus.
Ni måste ju vara stolta över era pizzor, då ni (återigen enligt förpackningen) bakar "tio tusentals pizzor" (mellanslaget mellan tio och tusen är ert) i er "gigantiska stenugn".
Jag kan inte föreställa mig hur gigantisk denna ugn är om den rymmer "tio tusentals" pizzor men något säger mig att den är helt enorm. Larger than life, liksom.
Det kan vara så att Procordias stenugn är större än själva Vansbro där pizzabakningen tydligen äger rum, trots att ni som företag har er bas i Eslöv.
Det får nu vara som det är med den saken, era logistiska problem skall inte jag lägga mig i. Jag vill bara tacka för smakupplevelsen av denna microcalzone.
För det är ju, som ni skriver på omslaget; att jag "håller en genuin svensk pizza i min hand, bakad med extra mycket omsorg".

På tisdagen meddelades det att Paul Simon och cellisten Yo Yo Ma (visst låter det hihop) får dela årets Polarpris.

Tycker att Socialisternas kandidat i det franska presidentvalet; Francois Hollande, påminner starkt om Peter Sellers.

Släck alla ljus, tänd på TV4! Årets största idrottshändelse är här. Hockey-VM i Sverige och Finland!

Om nån månad eller så presenterar Sveriges Radio traditionsenligt listan på årets Sommarpratare i P1.

Om man skulle lyckas i den svenska rikspolitiken för trettio år sedan, var det av yttersta vikt att man hade rätt sorts glasögon, något som blir nästan smärtsamt uppenbart i partiledardebatten inför riksdagsvalet 1982.