I veckan släpps äntligen The Arks femte studioplatta; In Full Regalia.
Nu tar de steget fullt ut och ger oss riktigt tajt glamrock a la 1973. Låter underbart i mina öron.

Otroligt att inte den här låten valdes som första singel:

1986 lanserade EVA Records sitt lyckade svenne banan-koncept Absolute Music.

Nittonhundraåttiosex. 24 år sedan.

Nu har de kommit fram till Absolute Music 63



Kan inte fatta det. Känns som att det borde vara Absolute Music 663.

Den 9 april - exakt 70 år sedan Nazityskland invaderade och ockuperade Danmark och Norge.

Den 10 april - exakt 40 år sedan Paul McCartney tillkännagav att Beatles upplöses som grupp.

I bägge fallen slutade det lyckligt, trots allt..

Det är lite av vinna eller försvinna 2010 för krisdrabbade Hultsfredsfestivalen.
Förra året blev en riktig flopp vilket gjort att Hultsfreds kommun pumpat in en massa stålar i ett nytt festivalbolag som skall få arrangemanget på fötter igen.
Nu måste det till tunga akter som lockar en bred, betalande publik för att festivalen skall kunna överleva.

Just därför är det så glädjande att man i veckan fått klart med tre nya, folkkära band.

Dessa är:

The Gofuckyourselves - ett vittomtalat punk-ska-band från Seattle som debuterade 2007 med plattan Burning out the fuck. Sångaren Pete Ravenbuck är känd för sitt stora miljöengagemang. Han klimatkompenserar till exempel sina egna fisar.

Bodyass United - Brittisk new wave-rock från Bristol med influenser både från punken och funken.
Hade förra året en liten garagehit i kvarteret som hette Darling Hihat and the full swingers assembly - låten kännetecknas bland annat av tre minuters tystnad inklämt mellan två trumsolon. Sången är delvis på tyska.

Köttpelare - en norrländsk folkmusikgrupp som lånar inspiration från både blues och reggae.
Bandet består av tre fd medlemmar ur ATTAC-rörelsen som sytt sina egna kläder av gamla Melittafilter.
Det låter lite som om Peps Persson varit lesbisk och sjungit sin blues på Pitemål.

Med dessa tre toppartister hoppas vi nu att publiken hittar tillbaka till Smålands rockmetropol i sommar.

Efter att den senaste tiden haft låten Manboy av Melodifestivalfinalisten Erik Saade (ej att förväxla med Erik Gjoorde och Erik Täänkte) ringande i huvudet kom jag att tänka på en betydligt bättre låt med snarlik titel.

Marianne Karlsson (Neneh Cherry, som faktiskt fyllt 46 just idag, grattis) släppte 1989 plattan Raw like sushi.

Bland många MTV-hits därifrån återfinner vi Manchild, en av hennes bästa låtar.
Till skillnad från Saades repetetiva text helt utan innehåll (Manboy, manboy, you can call me Manboy) gav oss Neneh Cherry i sin låt en cool så kallad "rap" (som man sa på den tiden) om nästan ingenting.

Samtidigt kan man konstatera att Cherry inom loppet av femton sekunder 1989 i sin rap säger mer om mänskligheten, tiden, kärleken och livet än vad Hr Saade lyckas med på tre minuter 2010.

Tilläggas bör kanske att Erik Saade föddes ett år efter att Neneh Cherrys album kom ut.  

En av många anledningar till att inte alltför aktivt engagera sig i den svenska schlagern är att man genast utvecklar ett penntrollsliknande utseende.
Vad är det för märklig naturlag som säger att alla inom kategorin schlager förvandlas till troll?

 
Korta kjolar-trollet.

 
Låtskrivartrollet.


Opera-trollet.


Original-trollet.

 

 

-Gud är stor. Gud hör allt och ser allt.
Ibland tycker jag lite synd om Honom, när jag tänker på all usel schlagermusik Han har fått lyssna till.
Å då menar jag inte enbart mina låtar...

Har under stora delar av dagen haft två gamla löklåtar ringande innanför pannbenet.

Dels Take Thats Back for good.
Den kan man till nöds stå ut med...

Värre då med Julio Iglesias Pobre Diablo...

Vem kan jag stämma?

På fredag, den åttonde januari, skulle Elvis Presley fyllt 75 år.
Nonsensakuten vill givetvis fira.



Inget känns naturligare än att spela Eilert Pilarm från Husum, utanför Örnsköldsvik...vart tog han vägen?
Han var ju klockren..in i minsta ton.

Få kan som Eilert förmedla känslan av utsatthet och vanmakt samt den fattigdom som präglar det där ghettot i Chicago. Eilert fick sin peak kring 1995.
Han slutade att turnera 2003, efter ett långt liv kantat av missbruk av olika högtalarsystem.

Vad hände sen?

Kanske har någon sett honom sitta vid något flottigt landsvägsfik i Näsåker, Nordmaling eller annorstädes...

Mejla din Eilertspaning till [email protected]

Thåström sammanfattar 20 år av sin solokarriär på nya samlingsplattan Be bop a lula hela jävla dan.

En skivtitel som både jag och Sara gått och småfnissat åt i två dagar. Precis vår humor.

Fast samtidigt - vem köper CD-skivor 2010?

Plattan finns självklart på Spotify.

Melodi: Welcome To My World

Välkommen till mig
Varsågod, kliv in
mitt ostädade hem
ser ut som plockepinn

Jag skäms inte nej
för veckogammal disk
mitt kylskåp luktar fisk
välkommen till mig

Gå på tå är du vänlig
torka av toa-ring
dammråttorna uti köket
de fattar just ingenting

Men, säg, vad sker nu
varför vill ej du
stanna kvar en stund
Välkommen till mig!

Välkommen till mig!

Brittisk media har frågat Noel Gallagher om han kan säga NÅNTING positivt om sin bror Liam.

-Han luktar gott efter att han duschat, blev svaret.



"...and after alll, your my wunderbaum...."

Mycket snack idag om att det bara är en månad kvar till julafton.

Förvisso.

Man glömmer dock lätt att den 24 november också var Freddie Mercurys dödsdag.


1946-1991

Jag tycker att Barbie Benton är bäst på att beskriva hur höstlivet känns så här i den s.k normaltiden.

Ain't that just the way that life goes
Down, down, down, down
Movin' way too fast or much too slow
Gettin' up, gettin' high, gettin' down
Gettin' no, no, nowhere

Vem kan egentligen beskriva detta tillstånd bättre? Jag bara undrar...

Keith Richards har redan poserat för omslagsbilderna.

Har drabbats av Suedeinfluensa. Varje gång jag hostar låter jag som Brett Anderson.