Brad Pitt och Angelina Jolie blev i pressen kort och gott Brangelina.
Tom Cruise och Katie Holmes kallas populärt Tomkat.

Vad skall vi nu kalla prins Daniel och kronprinsessan Victoria?

Mitt bästa förslag: Danvick.

Även om det mest låter som en hygienprodukt; ett plåster eller kanske en allergimedicin.

Nästäppa lindras effektivt med nya Danvick!

Skvallertidningen Veckans NU ropar med fet rubrik från tidningshyllan:

VICTORIA BECKHAM DESPERAT:
FÖRSTORAR SINA BRÖST

Märkligt...
Hon bara vaknade en dag och tänkte att "nu djävlar..."

Sångaren George Michael såg till att fira St Patricks Day rejält ikväll.
Enligt vittnen skall han ha observerats på en pub i Hastings.



Dock höll han sig mest inne på herrtoaletten.
Man blir ju så kissnödig av öl.

Sångaren och estradören Markoolio håller på att etablera sig som en stark uttolkare av Astrid Lindgrens romanfigurer.
Vi har redan sett honom som Karlsson på taket.

Nu meddelades det att han även skall axla Allan Edwalls mantel. Alla minns väl Allans klockrena gestaltning av luffaren Paradis-Oskar i filmen från 1981.

Nu är det emellertid Oscarsteatern som skall sätta upp Rasmus på luffen och detta med en rappande finne i en ledande roll.



Bra jobbat, Markoolio. Vad blir nästa Lindgren-gestaltning?
Griseknoen?

Caroline af Ugglas



Synd att hon förlorade. Jag röstade själv på henne, eftersom jag gärna höjer den intellektuella nivån på tävlingen.
Nu får vi istället hålla tummarna för att hon lyckas med sin Tysklandslansering.
"Bitte, bitte, bitte..."
Istället blir det Malena Ernman vi förväntas sluta upp kring.

Intressant det där hur svenska folket väljer en kandidat som de vill se representera dem utomlands.
De år det är en soloartist som vinner brukar jag tänka; det är ju exakt så här det skulle funka om vi var en republik.
Olika kandidater skulle vrida sig ut och in för att övertyga oss om just deras föträfflighet.
Efter fem veckors valkampanjande och omröstningar (om inte 50 % erhålls vid en första valomgång, får de två toppkandidaterna en andra chans, precis som i Frankrike) och sedan står vi där med en segrare...en president...

Och hela nationen sluter upp bakom sin president. Även de som i likhet med mig haft betänkligheter kring att blanda bögdisko med opera, tvingas acceptera segraren och - ännu viktigare - önska henne all framgång i sitt viktiga ämbetsåtagande (sitta i green room i Moskva, eller vad det nu kan vara...).

När vi får vår republik (för vi vet att den kommer) röstar jag för att vi inför en schlagerrepublik.
Olika valmöten i spektakulära lokaler som Cloetta Center i Linköping eller Löfbergs Lila Arena i Karlstad.
Konfettiregn. Politik. Visioner. Tonartshöjningar.
Sedan röstning via 099-nummer eller sms.
Andra chansen för de fyra som lyckas skrapa fram flest röster.
Sedan några rafflande, retoriska dueller och därefter Globenfinal.
Kungen får gärna läsa upp de olika jurygruppernas röster, om han vill och känner att han klarar uppgiften...

Oavsett hur det går i Christer Björkmans lilla musiktävling i helgen kan vi alla se oss som förlorare.
Det fanns nämligen en tid då Melodifestivalen betydde något, stod på barrikaderna, pekade ut vindriktingen åt folk med fuktade pekfingar och gav oss alla hopp.
Det var längesedan.
1982. Chips vann med låten Dag efter Dag. Nicole vann sedan Eurovision Song Contest med Ein bisschen frieden. Aldrig tidigare, och inte sedan dess, har schlagermusiken betytt så mycket för så många...
Episk, kraftfull, världsförbättrande.

Smaka själv på budskapet:

Dag efter dag, gång på gång var jag på väg. Dag efter dag, gång på gång, tog steg på steg. Men nu var det nåt som sa mig: a whow whow whow vill ha dig, så skall det va, du och jag, dag efter dag...
En liten frid, en liten sol, på denna jord som vi bor på.

Jämför gärna med den något svårtydda sensmoralen från Malena Ernman:
Aaaaiiiaaiiiihhha iiiaaaaaa eeeeeeeeaaaaaaauuuuuiiiiieeeee

Nej, Melodifestivalen har tappat sin roll som samvete och måttstock över samtiden och mänskligheten.
Kvar finns bara EMD, vad nu det har med samtid eller mänsklighet att göra.
De har gjort en djärv kupp inför finalen, kan man läsa.
De har bytt sina svarta frackar mot vita. Se bilderna bara i Aftonbladet!
När man ser dem är det lätt att brista ut i ett a whow whow whow.....

Det är förstås både kusligt och pinsamt men min speciella känsla för schlager, internt kallad Mattias känsla för snömos, säger mig att gossarna i EMD (Eunucker mot droger) kommer att kamma hem det.
Låten är säkert snodd nån stans ifrån (den låter bekant men går inte att placera). 
Den är faktiskt ganska bra, har jag märkt efter att jag haft den dunkande inne i huvet, något som brukar vara ett gott (eller dåligt) tecken.
Baby, Goodbye skulle bli en skitbra låt om man slapp EMD.
Tänk om Robbie Williams sjöng den, då skulle ingen reagera. Han skulle gå iland med det. Med eller utan hatt och käpp.
Problemet är arrangemanget och det faktum att den framförs av de där jönsarna.

Vad de övriga bidragen anbelangar skiter jag nästan i vilket, även om jag personligen självklart hoppas att Caroline af Ugglas vinner. Tävlingen är egentligen helt ointressant men om nu någon skall vinna är den enda rätta kandidaten af Ugglas.
Hennes låt betyder något. Hon betyder något. Hennes framförande är avskalat och äkta. Hon skulle definitivt platsa i europafinalen. Där utgår man som bekant från låtar med soul, känsla och beröring på ett helt annat sätt.
Så kunde exempelvis bröderna Olsen vinna med Fly On The Wings Of Love 2000.
En låt präglad av vingar, luft och...kärlek...

Min spekulation således: EMD eller Ernman vinner säkert (operakitsch gillas av Rhapsody in Rock-publiken).
Vinner af Ugglas är det en jätterolig skräll.
Läser du det här inlägget efter finalen och mina spekulationer är helt åt helsike är du välkommen att kasta ägg i kommentatorsfältet....

En sak är dock säker; Petra Mede leder nog inte nästa års tävling. Hennes manus gick in i väggen för tre veckor sedan och befinner sig nu på rekreationsbehandling i staden Tourettes, Kanada.
Överhuvudtaget är det väl tveksamt om det här konceptet med deltävlingar i Sko-Dej-Arena i Knäckebröhult kommer att funka så länge till.
Gör som Volvo. Se över kostnaderna och de negativa tendenser en Melodifestival 2010 för med sig.
Och då inte minst musikaliskt.

Man upphör aldrig att förvånas över henne.
Nu visar det sig att Schlager-af Ugglas tidigare levt ett undanskymt liv i Indien där hon tydligen överlevt genom att spela tyska dryckesvisor på dragspel, till lokalbefolkningens stora förtjusning.

Televinken.



Michael Jackson som fågelskrämman i musikalen The Wiz 1978.

Lördag 21 februari. Melodifestivalen, delfinal 3.
Platsen Ejendals Arena. Klockan 20.36.
Petra Mede har just dragit ännu ett i raden av sina många skämt.

Trodde vid ett snabbt påseende att detta var en framtida bild av Ulvaeus/Andersson anno 2019 eller nåt.
Tills jag såg att mannen till vänster inte är ABBA-Björn utan den tonsäkre finländaren M.A Numminen.
Vem ABBA-Benny med dragspelet är, har jag förstås ingen aning om.

Mer än att han tydligen heter Pedro Hietanen.
Tungt namn. Låter som en pizzabagare i Tavastehus.

Ett märkligt fenomen: över hela landet sitter det rednecks med en speciell smak för yppiga blondiner.
Dessa män lär sig aldrig att Victoria Silvstedt heter just så, utan kallar henne ständigt för Victoria Silverstedt.
Har hört detta påhittade namn nämnas ett antal gånger.

Lite konstigt är det allt, för inte är det så att de där männen tar fel på Carolina Gynning, direkt.
Aldrig kallas hon Gryning eller motsvarande. Grymling?
Vad är det som är så svårt med att memorera Silvstedt?



Det var lättare på 80-talet. Då räckte det med tre bokstäver (Fox) och de lyckades faktiskt de flesta komma ihåg.

Martin Ljung 1952


Martin Ljung 1976


Martin Ljung 1984


Martin Ljung 2002

Den svenska schlagerns gudfader; Christer Björkman, håller som bäst på att finslipa upplägget inför nästa års Melodifestival.

2010 blir ett trendbrott såtillvida att tittarna för första gången ges möjlighet att bestämma vilket telefonnummer som skall höra ihop med vilket bidrag.
Björkman förklarar:

"I januari kommer tittarna att kunna rösta på ett stort antal telefonnummer, de två nummer som får flest röster kommer sedan att mötas i en direktsänd duell där rätt telefonnummer avgår med segern.
Samtidigt har vi en internationell jury som röstar fram det lite dyrare telefonnummer som används av Radiohjälpen.
Av de nummer som ratats av den internationella juryn, kommer två nummer att gå vidare till Andra Chansen. 
På det här sättet kommer hela telefonröstningsförfarandet att genomsyras av demokrati och en stor insyn i beslutsprocessen. På detta sätt flyttar vi makten från telefonoperatörerna till folket. Alla nummer som man kan rösta på kommer förresten att kosta 9.90 kr i minuten att ringa..."  

Hej, Bamse

Detta brev handlar om teamwork, headhunting och i viss mån lojalitet. Jag vet att du kanske inte kommer att hålla med mig i alla mina åsikter, men ber dig samtidigt att allvarsamt begrunda mina argument.
Jag har nämligen under en längre tid fascinerats över dina val av medarbetare. Det handlar som du vet om den klassiska duon bestående av en kanin och sköldpadda, som ständigt bistår dig när du utför dina uppdrag som "världens starkaste björn".



Det är framförallt din kollega och vän Lille Skutt som jag har svårt för.
Så vitt jag vet orsakar Lille Skutt betydligt mer olycka än framgång, alltsomoftast hamnar han i klistret och utsätter både dig och Skalman för akut livsfara.
Man måste med detta i åtanke, allvarligt ifrågasätta Lille Skutts roll i gruppen.

Det är ett erkänt faktum att en kedja ej är starkare än sin svagaste länk. Jag - som utomstående betraktare - anser att din svagaste länk heter just Lille Skutt.
Iförd endast en röd fluga, lyckas denna olycksalige kanin ständigt snubbla, halka, hosta eller på annat sätt dra till sig uppmärksamhet som direkt eller indirekt stjälper allting som du i din position som gruppens ledare byggt upp.
Det är förvånande att du inte i ett tidigare stadium lagt märke till detta, och entledigat den förbannade kaninen.
Ursäkta ordvalet.



En medarbetare som kännetecknas av egenskaper som rädsla och blyghet brukar i de flesta managementsammanhang  innebära en risk snarare än en tillgång.
Jag är medveten om att det kan vara alltför hårda LAS-regler som omöjliggör en förflyttning av Lille Skutt, men handen på hjärtat, visst vore detta det bästa?
Helst avsked och fem månadslöner betalade i morötter.
Om inte detta är möjligt kan man tänka sig en befordran till inre tjänst.
En framtid där Lille Skutt enbart håller sig inomhus, sysselsatt med arkivering och andra kontorsgöromål och där du och Skalman befinner er ute på fältet, visst vore det för alla parter i förlängningen det bästa.

Rätt man på rätt plats. Eller björn. Eller kanin. Eller sköldpadda.

Med dessa rader hoppas jag att du får tassarna ur dina luggslitna, blåa verktygsbyxor och sätter igång direkt.
Degradera Lille Skutt, befordra Skalman och hyr eventuellt in en konsult som kan bistå dig framöver.
Kanske en trevlig grävling. Eller något annat djur, känd för sin djärvhet och upptäckarlusta.

Lycka till!

Mvh
Nonsensakutens redaktör, Mattias

Det där Kleerup.
Är inte det en bokhandel i Lund?

Den enda synbara skillnaden mellan Musse och Mimmi Pigg är att Mimmi bär en stor rosett på huvudet. Nån typ av klänning och lite fjolligare skor.



Fast, det är klart...ju har ju inte sett dem nakna...

Känner ibland (likt Signe Hasso) en dragning till det här med numrologi, dvs siffrornas inflytande i våra liv.
Mina favoritsiffror är 3 och 8, av någon konstig anledning.
Kanske är det den runda formen.
Siffrorna 1, 4 och 9 däremot har jag väldigt svårt för. De är för kantiga.

Inför det nya året slås jag nu av följande klarsyn:
Utav siffrorna i årtalet 2009 kan man nästan helt å hållet bilda 90 210, de siffror som förr kopplades samman med tv-serien Beverly Hills.



Detta borde på något sätt avskräcka.

"Jag tror det kan va en jätte bra erfarenhet! Det är inte alla som får va med om nått sånt här.
Se det som en kul grej!"

Signaturen Fridolina ger i en kommentar på Sanna Brådings blogg några ord på vägen till den narkotikadömda programledaren som snart åker in i finkan.

Stora nyheter på nöjesfronten idag.

Det meddelas att Shirley Clamp är klar för Melodifestivalen 2009.

Just det...det var en sak till.

Påven uppges ha en lustig hatt.