KÄNNBART AVFALL

Här inne kastas enbart KÄNNBART avfall.

Exempelvis nyttjas rummet av sådana som vill kasta bort sina liv.

 


NÅGON SOM KAN MUN MOT BLOM-METODEN?


DEN LILLE ROJALISTEN

Fyraårige Ville uppvisade ett stort och innerligt intresse för Daniel & Vickans uppskruvade junibröllop:


NY ELSAISM

Elsaismer är små tänkvärda aforismer som uppstår ur snart sexåriga Elsas mun.
Här är en ny:

-Jag är hungrig, pappa!
-Okej. Är du mycket hungrig, Elsa?
-Jaaa...jag är hundra meter hungrig!


KNAPPHÄNDIG ORDLISTA

I de flesta mobiltelefoner finns det en liten sak som kallas T9 Ordlista.
Meningen är att den skall förbättra sms-skrivandet för de som saknar fantasi, alternativt saknar tålamod.
Den föreslår egna ord.
Jag har aldrig gillat den - tycker det är jävulens påfund. Jag blir bara irriterad på att man vill skriva sak och ordlistan föreslår svan...

Sara däremot, älskar den där "hjälpen". Hon skickar alla sina sms med hjälp av T9 Ordlista.
Idag tvingades dock även hon erkänna dess brister.

Hon skulle sms:a sin syster och ville skriva: Har ni det bra i värmen?

T9 Ordlista skrev istället:

Har ni det bra i tarmen?

Om hennes syster varit en bakterie hade det eventuellt funkat, annars bevisar det enbart det jag vetat hela tiden; nämligen att T9 Ordlista suger.

DUM FRÅGA

Varför ställer man en del frågor?
Den här t.ex när barnen sitter i soffan och smaskar:

-Elsa o Ville! Är det gott med lördagsgodis?

Vad kan det vara för intrikat svar jag förväntar mig, egentligen?
Handlar inte det hela enbart om mitt bekräftelsebehov?


ONÖDIG MUTA

I vår familj har vi löst den eviga frågan med strumpor som försvinner i tvätten.
Vi samlar alla uddastrumpor i en ICA-kasse som efter ett tag blir fylld till bredden.
Då häller vi ut innehållet på en matta och sedan får barnen leka "strumpmemory".
Det blir allt som oftast åtminstone tre, fyra par som kan sorteras in på sina rätta ställen.

Idag var Elsa och Ville inte sugna på strumpmemory, de var mer intresserade av att tugga i sig marknadsgodis.
I ett desperat försök att få undan tvätten mutar jag dem; "den som hittar flest par får den här pengen", säger jag och håller upp en tjugolapp (på tok för mycket, jag vet men lönen har ju kommit).

Det blir inledningsvis en väldig fart, barnen sorterar strumpor så att det skvätter om det tills Ville bara ger upp och börjar tramsa.
-Pappa...kan inte den som verkligen hjälper till få pengen, kolla Ville, han bara sitter ju där..
-Hmmmm....(som Alfons Åbergs pappa, ungefär)
-Pappa...kan jag få titta på den där pengen igen?
-Hmmm....visst, Elsa..så här ser den ut, säger jag och visar tjugolappen.

Elsa bara glor en stund på tjugan och suckar sedan:
-Äsch, en sån sedel har jag redan i min plånbok...

TJUGO FRÅGOR

Efter maten brukar Elsa tvinga på familjen tjugo frågor. Vi turas om att tänka på något och så får alla gissa och ställa frågor.
Eventuellt är Ville för liten för leken. Så här kan det låta:

Sara: Är det en person?
Elsa: Nej
Jag: Är det ett land?
Elsa: Nej.
Ville: Är det en luftballong?
Elsa: Nej
Sara: Är det något man har i lägenheten?
Elsa: Ja
Jag: Är det en sak?
Elsa: Ja
Ville: Är det en luftballong?
Elsa: Nej
Sara: Är det nåt man har i köket?
Elsa: Ja.
Ville: Är det en luftballong?
Jag: Är det nåt man lagar mat med?
Elsa: Nej
Ville: Är det en luftballong?
Jag, Sara och Elsa: NEJ!!! Det är ingen luftballong!
Sara: Är det något man städar med?
Elsa: Ja.
Ville: Är det en luftballong?

KLURIG FRÅGESPORT

Elsa har börjat med frågesport. Det är mycket underhållande.
Igår sa hon:

-Pappa! Nu skall du få en jättelätt fråga. Okej? Hör här...vem av mig och Ville bråkar alltid och för en massa liv i tv-soffan?

Tänk om TP var lika enkelt...

OLÄMPLIGA BILDER

Sara har en bok med små avbildningar av kända Frida Kahlo-konstverk.

Elsa hittade boken.

-Pappa! Vad har han gjort med hon som ligger där i sängen?

-Eh...du vet det där...det är ju mycket mardrömmar och tankar och...det är ju vuxenbilder som inte ni skall se men vet du vad? Bolibompa har kört igång nu och det är ju mer bilder som ni tycker om...

-Bolibompa! Jaaaa!

VILLE LUKTAR NYMFPARAKIT

Barnen hade såpbubblepremiär nere på gården i helgen.
Ett nytt såpbubblekit med olika blåsverktyg hade inhandlats. Själva bubbleriet saknades dock så Sara fick fixa en hemmatillverkad dekokt.

Plötsligt kommer de ihop sig om något - ett scenario som är extremt sällsynt då dessa båda individer annars alltid kännetecknas av sällskaplighet, samförstånd och tillit - och det hörs ett utdraget skrik från Ville.

-Elsa slängde såpbubblor i håret på mig! Uuuäääää!
-Ville är så dum! Han fattar ju inte vad jag menar...
-Uuuuuäääääää!

Det visar sig att Villes hår fått ta emot lejonparten av den hemmatillverkade såpbubblemixen; en blandning av diskmedel och såpa...

Han har nu sköljt av håret men det här med schampo råkade jag glömma.
Därför blev det ett uppvaknande ikväll när jag la mig bredvid honom i sängen och upptäckte att hans hår luktar konstigt. Hur skall jag beskriva doften...torr? Påminnande om fjädrar?

Jo, faktiskt. Ville luktar burfågel i huvudet. Han luktar nymfparakit. Nog för att han kan vara lite tjatig men detta...
Jaja...så länge han inte bajsar i sitt dricksvatten, så...







VILLE GÅR MED HÅVEN

Jag har köpt en liten vårpresent till barnen; varsin håv.
Kan redan nu ser hur de sveper runt med sina håvar i vattenbrynet medan vi ligger på stranden och tittar på.
Kanske ropar vi:
-Hittar ni nåt?
Och barnen kommer att ropa tillbaks:
-Nej. Inte än...

Grodyngel eller fiskar eller stenar eller ölburkar eller vad man nu skall fånga i sin håv.
Ville ville omedelbart testa sin håv.
Nere på gården.

-Jag skall fånga fiskar! ropade han.
-Nej. Det finns inga fiskar på gården. Du får fånga fjärilar, Ville! skojar jag till det.
-Jaha, jag får fånga fjärilar.

Några minuter senare passerar jag fönstret inne i Elsas rum och ser vad som händer nere på gården.
Han flaxar med armarna, den stackars håven far som en skitig disktrasa högt uppe i luften i sin jakt på imaginära fjärilar.

Till slut får han napp.
En orange skumgummiboll fastnar i håven.
Det känns som sommar.

DEN SOM VÄNTAR PÅ ETT TROLL...

Elsa var i helgen hemma hon sin jämnåriga bästis.

-Pappa! Vet du, hon har mumintrollet på sin tv.
-Vad roligt...
-Ja...vi har mumintrollen på vår tv också. Det är bara att vi väntar så dyker mumintrollen upp på vår tv...


VILLES LÖSENORD

Ville älskar att agera dörrstopp, helst blockerar han dörren till köket och kräver lösenord för att man skall kunna komma in eller ut.

Det är dock en väldigt snäll vakt. Alla lösenord funkar.
Jag brukar - inspirerarad av Loffe Carlsson i Repmånad - ropa "päronsoda" för att bli insläppt.
Ord som "apelsinsaft" eller "gräddbulle" funkar också.

I morse stoppade han Sara.

-Mamma! Du kommer inte ut om du inte säger rätt lösenord!

Sara, utan minsta tvekan:

-Magkatarr!

Hon blev utsläppt.

KANSKE DAGS FÖR SIT-UPS...

Man skall inte få kallsvettningar, svindel och närmast ryggskott bara genom att ta på sig ett par strumpor...


NEJ, DET VAR INGEN BOXHANDSKE

Elsa, 5 år, är vetgirig. Hon vill veta hur saker och ting ligger till och hon ger sig inte förrän hon har fått rätt svar.
Exakt där slutar likheterna med Janne Josefsson. Elsa har exempelvis inte skägg...

I alla fall - idag gjorde Elsa något som i hennes värld skulle kunna klassas som ett litet scoop.
Hon ringde upp Unicef för att ställa en angelägen fråga.
Det handlar om vad den här Unicefnålen egentligen föreställer för något.

Elsa har sagt att hon för egen del tror att den föreställer en boxhandske. Själv har jag uttryckt mitt tvivel kring detta.
För att komma till någon slags konklusion och en gång för alla reda ut begreppen, ringde min dotter alltså upp Unicef; ja man kan säga att hon konfronterade Unicef.

Ganska direkt fick hon svar av en vänlig växeltelefonist som på ett väldigt yrkesmannamässigt sätt förklarade att emblemet skall föreställa en mor som kramar om sitt barn.

Där har vi det med andra ord.
Ingen boxhanske, utan en mor och ett barn som kramas...

 


SCENER UR ETT FÖRÄLDRASKAP

Interiör, kök, tidig morgon. Pappan håller på med sina linser. Fyraårige sonen står vid diskbänken.

PAPPAN Ville, hoppa ner från diskbänken

VILLE Jag skall bara tvätta håret

PAPPAN Vad gör du med det där bananskalet?

VILLE Jag leker att det är mitt hår

PAPPAN Släpp! Lägg ifrån dig bananskalet!

VILLE (spolar vatten) Jag skall tvätta mitt hår nu. Det här är mitt hår

PAPPAN Det är det inte alls. Det är ett bananskal som du skall slänga i den bruna påsen. Lägg ifrån dig...

VILLE Nähä

PAPPAN Joho

VILLE Nähä

Pappan reser sig och går fram till diskbänken.

PAPPAN Så, nu tar jag det här bananskalet. Du kan inte hälla vatten på det, förstår du. Det är äckligt.

VILLE Men det är ju mitt hår

PAPPAN Nej. Det är inte ditt hår.

(Paus)

VILLE Nähä...det är inte mitt hår... 


EN DOFT AV VILDHONUNG

När man tvättar bilen i garaget kan man bli lite smutsig om händerna eller kanske i värsta fall bajsnödig.
Detta har vår bostadsrättsförening avhjälpt genom att tillhandahålla en allmän toalett i nära anslutning till garaget.

Utnyttjade denna förmån igår.
När jag tvättade händerna såg jag en mycket pretentiös handtvål, detta är något av mitt specialämne, att leta upp pretentiösa handtvålar.

Den var från BLIW och sades bestå av "mjölk & vildhonung".
Ett närmast religiöst anslag, en smått sakral handtvål, med andra ord...

Märk väl "vildhonung". När man gör en sån här tvål, går det inte an med någon vanlig jävla skithonung nämligen...vildhonung, skall det vara...


FRYZT PURJO

Min sambo Sara är en sådan människa som kräver starkt kaffe på morgonen för att fungera; för att överhuvudtaget medverka under de aktuella dygnstimmar som kräver medverkan och koncentration.
Utan kaffe blir allting pannkaka.
Innan kaffet är hon arg som ett bi, man skall helst inte tilltala henne.

Igår var barnen hemma från dagis (personalen var på fortbildning, snabbt skall det gå).
Familjen hade istället en helt underbar vårdag på Knösö, barnen testade årets sandleksaker för första gången i det sprittande solljuset.

Innan denna utflykt var det meningen att jag och Ville skulle veckohandla; för att underlätta manövern och försäkra sig om att allt gick rätt till, hade Sara skickat med mig en inköpslista.

Det var kött och det var bröd och det var pålägg och lax och tandkräm och hela klabbet.

Döm dock om min förvåning när ögonen landar på "fryzt purjo". Fryst med z.
Vad kan detta vara? Någon ny, polsk delikatess för mig ännu okänd?
Jag ringde Saras mobil men utan att få svar. Jag hittade ingen fryzt purjo.

Väl hemma, när jag höll på att packa upp, frågade jag vad hon hade menat.

-Va? Fryst purjo? Skrev jag så?
-Ja...med z...

Sara (som nu druckit upp sitt kaffe) bubblar ut i världens asgarv och urskuldar sig med att listan skrevs innan kaffet.
Fryst gräslök, skulle det visst vara...

TANKELEK

Elsa, 5 år, i morse:

-Pappa, när jag inte vet riktigt vad jag skall hitta på brukar jag leka att jag är med i tv...

Visst låter det som någonting Elisabeth Höglund skulle kunna kläcka ur sig.


Tidigare inlägg Nyare inlägg




RSS 2.0