N o n s e n s a k u t e n...

Maud har aldrig varit någon stilikon men det här tar väl ändå priset?



Är det skidlandslagets uppvärmningsjacka hon dragit på sig? Siktar hon på OS och femmilen?



Googleträff på sökordet skisportsjacket....

Sara har köpt böcker från Adlibris och när jag skall kasta kartongen i pappersåtervinningen råkar jag se företagets avsändaradress.

Det visar sig att de återfinns på Adlibrisvägen 1, 744 81 i Morgongåva (Idol-Sebastians gamla hemort)

Adlibrisvägen i Morgongåva, nästan för bra för att vara sant.

Låter lite Ture Sventon...

Det här med Vinter-OS i Vancouver, jag vet inte...

Hur kul är det egentligen att se hukande ryssar med snor i skägget hasa sig fram i skidspåret, smala hoppjerkor som landar som nyanställda kypare på snön efter ett backhopp, rultiga män med kulmagar som föser iväg stenar på curlingisen och svettiga skidskyttar som skjuter lutftgevär i motvind?

OS?
Nä, hellre då en omgång OÄ som på låg- och mellanstadiet...

Ge mig en blindkarta över Västmanland nu!

-Gud är stor. Gud hör allt och ser allt.
Ibland tycker jag lite synd om Honom, när jag tänker på all usel schlagermusik Han har fått lyssna till.
Å då menar jag inte enbart mina låtar...

Totte Wallin vill väldigt gärna hylla en körtel vi människor har inne i huvudet.

1987 skrev han en sång om den där körteln.

Läs analysen och förundras över hur man allra bäst rimmar på ordet "tjej"...just nu i Rimbloggen.

Välkommen in!

Jag älskar film.

Gammal film, helst från 60- eller 70-talen. Filmer om politik, agenter och deckare eller om mänskligt drama och humor.
Det viktigaste är att filmerna är gamla. Ju murrigare färg på huvudpersonens överrock, desto bättre.

Filmer med Donald Sutherland i buskiga polisonger eller Peter Sellers i rökrock...
Bondrullar, katastrofrullar, filmer där Dudley Moore är full.
Tecnicolor, filmer som utspelar sig i New York och där alla samlas till fest i någon paradvåning och någon sitter vid pianot och alla sjunger med i Gershwinlåtar för full hals.

Intellektuella filmer om psykologer eller journalister, såväl som slapstickartade filmer i en nästan barnslig fantasivärld.
Filmer med terapisoffor som en naturlig del av rekvisitan; terapisoffor och barskåp i mahogny...

Nåväl - dit jag vill komma är detta:
Vi är fortfarande så gammalmodiga i vår familj att vi istället för att titta på någon streamad rulle över internet, köper hem små DVD-filmer då och då.

Mest är det jag som handlar dem och tvingas allt som oftast efter köpet smuggla ner filmerna i dvd-förvaringen för att undvika upptäckt.
Häromdagen kom Sara på mig. Jag hade köpt en modern film som handlade om gamla händelser (sådana funkar också till nöds)
-Jaha! Vad är det nu för film du har köpt?
-Ehhh...det är inget...inget särskilt...
-Kom inte hem med dina tråkiga Mattias-filmer...
-Eh...det är..nej...jag menar...
-Vad är det för film?
-Du behöver inte...
-Vad var det jag sa...Frost/Nixon...det var ju krispigt...

Var nere på Bokia idag och plockade upp årets Bokreakatalog. Rean startar den 25 februari.
Man förundras lite över prissättningen.

De flesta inbundna romanerna på rean kostar 69 eller 79 kronor styck.
Det är ungefär vad det vanliga pocketpriset brukar ligga på.

Varför skall jag lägga exakt samma pengar på en inbunden bok på rean som jag lägger på pocketvarianten hos ICA?

Pocketboken kan jag åtminstone ha med mig i rockfickan, en inte försumbar parameter att ta hänsyn till, anser jag.

Kanske minns du SVT 24 - landets första digitala tv-kanal som lanserades under stor pompa och ståt av Christina Jutterström 1999?

Nu skulle Sverige äntligen få ett helt eget CNN med heltäckande nyheter dygnet runt.
Till en början var det nästan så; nyheter varje timme och ett fokus på sport, debatter och aktualiteter skickades ut via digitala signaler till ett oerhört litet antal tittare.
Den lilla tittarskaran gjorde dock inte så mycket, hette det; eftersom SVT 24 var att betrakta som något nytt, omvälvande, experimentellt och revolutionerande.

Med tiden blev det dock svårt att leva upp till målet om en "heltäckande nyhetskanal", framförallt eftersom man under stora delar av dygnet envisades med att visa text-tv-nyheter och temperaturuppgifter från Ghana.
Flera stora nyhetshändelser gick inte att skildra så snabbt och levande som man som tittare kunde förvänta sig av en nyhetskanal och det där talet om "Sveriges CNN" blev bara mer och mer parodiskt.

Efter ett tag försökte man rädda det bespottade projektet genom att nylansera kanalen som 24:an. Nu lade man dessutom (av någon obegriplig anledning) in gamla repriser av SVT-succéer i ett desperat försök att alls få några mätbara tittare på kanalen.
Resultatet blev en konstifik soppa helt utan själ.
En blandad kompott som ingen egentligen visste varför den fanns; efterfrågan på fyra repriser i veckan av dramaserien Andra Avenyn eller matprogrammet Niklas Mat visade sig vara minimal.

Nu - elva år senare - har SVT 24 reducerats till att bli ett litet reprisblock på kvällen och repriser av regionala nyheter på natten, kanalen delar dessutom kanalplats med SVT:s mer populära satsning Barnkanalen (SVT B).

Varför har det blivit så? Hur kan man ha en kanal vid namn SVT 24 som bara sänder ca. 10 timmar om dygnet?
Och varför har man gett Kunskapskanalen (en satsning som har absolut noll tittare och ingen efterfrågan alls) utökade sändningstider på SVT 24:s bekostnad?

Allting verkar helt uppåt väggarna. Så här skulle istället jag göra om jag haft någonting att säga till om på SVT:

*Behåll Barnkanalen på sin kanalplats.
*Efter Barnkanalens sändningar, mellan 20-06, skulle man skapat kanalen SVT Guld med verkligt populära program ur SVT:s rika arkiv. Drama, underhållning, sport, dokumentärer; en dyr men (i mitt tycke) behövlig satsning..
*Lägg över hela Kunskapskanalens utbud i SVT2 och fyll ut 2:an till en dygnet runt-kanal.
*Skapa en ny nyhetskanal på Kunskapskanalens nuvarande kanalplats som gärna skulle kunna vara Play Rapport, dvs en samsändning med den geniala webkanalen playrapport.se som gör det som SVT 24 skulle ha gjort redan 1999, dvs gett oss nyheter dygnet runt...

Detta skulle ge Sverige ett oslagbart public service-utbud med en bred, folkig 24-timmarskanal (SVT 1), en smal och kulturell/vetenskaplig 24-timmarskanal (SVT 2), en kanal med kvalitativ barn-tv och populärt arkivmaterial (SVT B/SVT Guld) och en rapp nyhetskanal (PlayRapport).

Elsa och Ville har besök av sina storkusiner.



Då blir det fart i backen...

Framför mig i ICA-kassan står en man i 60-årsåldern med mörk kappa och mörkt hår.
Håret ligger nästan helt och hållet åt ena sidan, som en slags tunn sidbena och luggen drar åt vänster.

Han påminner om någon....

Mörkt hår ner över pannan åt ena hållet. Mustasch har han också.

Det är när jag ser hur mustaschen är klippt som poletten faller ner.

Om man nu har mörkt hår samlat i sidbena där håret faller ner över pannans ena sida, känns det då verkligen så klockrent att raka sin mustasch till en liten rektangel?

Jag har tidigare avslöjat min sambos sätt att oupphörligt pressa det svenska språket till dess yttersta och frekvent använda sig av ett adekvat ordbruk fritt från slang eller dussinuttryck.

Vi köpte en fruktjuicepress efter jul, varje helg hör det numera till att vi pressar färsk frukt till juice och sörplar i oss till frukosten. Både gott och späckat med c-vitamin.

Enda nackdelen är väl att man varje vecka tvingas släpa hem en stor mängd apelsiner från affären.
Därför anmodades jag i torsdags av Sara att köpa hem inte "ett stort antal" eller "en mängd" eller "jävligt många" apelsiner...utan...just det - en skrälldus apelsiner.

Skrälldus. Sara måste vara den enda i Sverige under 85 år som säger så 2010...

Vi har vansinnigt roligt här hemma åt en film med snart 40 år på nacken...inget ovanligt förvisso...

Det handlar om den klassiska filmen Emil i Lönneberga från tidigt 70-tal där Jan Ohlsson blev Emil med hela svenska folket, Allan Edwall blev Anton och Björn Gustafson blev Alfred.
Filmen sitter som en smäck, eller kanske mysse....

Det roliga (som vi skrattat så åt) är scenen när Emil tröttnar på allt tjat om hans eventuella brister i uppfostran och beslutar sig för att aldrig mer lämna snickarboa.
Förgäves försöker Anton och Alma få ut sin lille gosse ur vedbon, till synes helt utan resultat.

Det är då som drängen Alfred (Emils dokumenterat allra bästa vän) kliver in i bilden och medelst tjat, lock och pock, försöker locka ut lintotten.

-Nä, kom nu Emil så går du och jag och badar...

Skall han säga, enligt manus.

Fast nu är ju Björn Gustafson en erkänt ambitiös karaktärsskådespelare som använder sig av så kallad "method acting"; han uppges exempelvis ha sovit i drängskjorta under inspelningarna, och vet att berättelsen om Emil utspelar sig i Småland, varpå han gärna vill slipa sin småländska för att ge scenen välbehövlig autencitet.

Därför säger Björn Gustafson:

-Nä, kom nu Emil så går du och jag och ba - der.....(med märklig betoning på första stavelsen...)

Ba - der??

Vad är det? Sa man så i Småland förr i tiden?

Hur tänkte Björn Gustafson?

"Hmmm....de var smålänningar...då betyder det nog att de hade någon slags talfel....jag testar ba-der..."

Repliken kommer ca. 2.31 in i klippet.

 

Sara har pratat med Kuggeboda. Även de har snö...

Bondens sambo frågade om han kunde ta hand om barnen.
"Är du galen?" hade bonden sagt. "Jag måste ju för helsike ut och skotta!!"

-Skottar han då åt andra bönder i byn? undrar jag lite halvintresserat...
-Ja, det gör han väl, antar jag...
-Får han pengar för det?
-Det hoppas jag...
-Va bra. Då kan han ju samla dem i en liten glasburk och spara ihop till en resa eller något annat trevligt...han kan sätta en etikett på burken också...där det står "skottpengar"....

Jag ligger intill min son i hans säng och försöker få honom att sova.
Han har ett litet leksakslamm av plast i handen. Jag pussar honom på kinden.

-God natt, Ville...jag älskar dig, säger jag.
-Jag älskar dig också pappa...och det här lammet gillar jag...jag gillar det här lammet, säger Ville.

Har du någonsin tänkt på hur svårt - ja, närmast ogörligt - det måste vara att försöka driva en charkuteriaffär i Göteborg?

En kund kommer in:

-Tjenna po daj! Har du enna såna här tvårisrökt skinka?
-Va? Nej...men jag har enrisrökt...
-Okajj...men du har la en motvurst?
-Motvurst? Menar du kanske medvurst?
-Naj, naj, naj...va har du för körvar då?
-Det finns hur många som helst...här, till exempel...en medister....
-Dö...dä vill ja ente ha...ja vell ha en UTAN ister....