Nordpolen den 10 december

Tomtefar hade öppnat dörren. Utanför stod han. Till slut. Mannen med skägget.

Det här skägget bara måste jag få skaffa mig, jag orkar inte vänta länge, tänkte Tomtefar och bjöd in den gamle mannen.
Gästen var klädd i frack och hög cylinderhatt. Vid brösten hade han knutit en liten sober halsduk i vitt och i den var det fäst en nål. Märkligt nog hade han ett par nötta skidor fastknutna vid sina fötter. Till detta matchande stavar av 1800-talsmodell.
-Vad gör du ute i detta väder? undrade Tomtefar.
-Jag hade vägarna förbi bara och kom att tänka på detta med skägg. Min herre plägar vara intresserad av just ett slikt.
-Jo. Som ni ser kan jag inte odla något eget.
-Det var ju synd. Och skam, må jag säga. Tomtefars ögon landade på den besökande mannens båda skidor.
-Det var väl lite märklig klädsel. Tycker du inte?
-Vadå?
-Ja. Jag menar frack och längdskidor. Jag får inte riktigt ihop det.

Mannen tog av sig skidorna och ställde dem upp mot sin ena axel, på samma sätt som Ingemar Stenmark alltid hade för vana att göra, efter målgång.
-Nä, jag tycker att detta är en adekvat och tämligen nobel klädsel. Du vet att jag har länge ägnat mig åt denna idrott. Detta märkliga tidsfördriv. Att åka skidor.

Tomtefar fick plötsligt en uppenbarelse.
-Wassberg! Tomas Wassberg! Han har ju ett magnifikt skägg. Honom skulle jag vilja få kontakt med. Känner ni honom?
Gästen var förbluffad över Tomtens entusiasm och svarade lite korthugget:
-Nej. Nej. Inte någon sådan. Inte alls. Vem är det? Åker han också skidor?
-Om! Han var ju bäst i världen när det begav sig, eller åtminstone den man som kunde sitta som allra säckigast i en soffa. En lång drasut var det. Lång och skäggig. Han hade en ful liten toppluva långt neddragen över ansiktet och ofta så hängde kaskader av snor utmed ansiktet. Men han vann många fina priser.
Mannen reagerade på ordet.
-Inte mitt. Mitt pris har han aldrig vunnit! Frågan är väl om karln ens har öppnat en bok på den beskrivning du just gett. Lång, snorig och säckig. Hmpff!

Tomtefar började mer och mer ogilla gästen aversion mot Tomas Wassberg, denna titan inom idrott. Faktum var att Tomtefar snabbt ville avhysa sin besökare för att istället leta upp Wassberg. Han kände nu att det var Wassbergs skägg och ingen annans som han ville köpa.

-Hörrudu, skid-farfar! Ta du dina laggar och pinna iväg. Jag är inte intresserad av ditt skägg även om jag beundrar din frisksportarinsats. Åka skidor i frack. Och i din ålder. Du är allt en riktigt liten krutgubbe, du!
-Det kan du ge dig på, sa den skäggige och lämnade Tomtefars hus. När han kommit ner till staketet ropade han högt:

-Lycka till och må friden vara med dig. Jag önskar dig All Fred?Alfred, menar jag.


Tomten fattade ingenting. Han höll som bäst på att googla på sökordet "Wassberg".