ÄNTLIGEN FEBRUARI
MIXAT NONSENS
TV4 News lanserar inom kort det underhållande samtalsprogrammet Let's redundans.
Svartenbrandt tolkade Pär Lagerkvist på Ioan Ursuts begravning: -Det är vackrast när man rymmer...
Inväntar med spänning Mats Olsson på Expressens reaktion på Mjällbys nyförvärv Dominic Kivuvu. Olsson älskar ju sköna idrottsnamn.
Belinda Carlisle, alltså. Frågan är om det någonsin funnits någon snyggare rödhårig sångerska från LA...
Ledins duett med Agnetha Fältskog (Never again) är förmodligen hans största stund, hans magnum opus. Det är trettio år sedan. Nuff said.
Önskar att vi kunde använda begreppet tiotalet om vår tid mer. Förr knöts våra decennier ihop bättre genom uttryck som 70-tal och 80-tal osv
Engelska med indisk brytning är antagligen engelskans motsvarighet till östgötskan, går inte riktigt att ta på allvar.
Hockeyfebern smittar av sig. På fertilitetskliniker runt om i landet börjar man nu enligt rykten odla slutspels-ägg...
#Peoplewhomatter trendar på Twitter. Det måste min själ vara första gången det händer. Brukar vara tvärtom.
Undrar så när nån skåning skall göra cover på George Michaels Faith och sjunga: "Men du måuste va feete feete fet..."
Nåt är allvarligt fel när ljudet av Scooby-Doo låter som ljudet från en porrfilm.
Alla andra tänker: Toppmöte i Bryssel. Angela Merkel tänker: Hurra, idag får jag klä mig i bleklila...
Amerikan uttalar namnet Sarkozy och det låter som en sjukdom. Amerikan uttalar namnet Merkel och det låter som nån jäkla svamp.
Att Robyn skulle vara den mest spelade artisten i svensk radio 2011 kom som en chock. Jag som trodde det var Dead Kennedys.
Livet är fullt av utmaningar. När man är 9 år får man läxor. När man är 89 år får man liggsår.
TV4 News lanserar inom kort det underhållande samtalsprogrammet Let's redundans.
Svartenbrandt tolkade Pär Lagerkvist fint på Ioan Ursuts begravning: -Det är vackrast när man rymmer...
Inväntar med spänning Mats Olsson på Expressens reaktion på Mjällbys nyförvärv Dominic Kivuvu. Olsson älskar ju sköna idrottsnamn.
Belinda Carlisle, alltså. Frågan är om det någonsin funnits någon snyggare rödhårig sångerska från LA...
Ledins duett med Agnetha Fältskog (Never again) är förmodligen hans största stund, hans magnum opus. Det är trettio år sedan. Nuff said.
Önskar att vi kunde använda begreppet tiotalet om vår tid mer. Förr knöts våra decennier ihop bättre genom uttryck som 70-tal och 80-tal osv
Engelska med indisk brytning är antagligen engelskans motsvarighet till östgötskan, den går inte riktigt att ta på allvar.
Hockeyfebern smittar av sig. På fertilitetskliniker runt om i landet börjar man nu enligt rykten odla slutspels-ägg...
#Peoplewhomatter trendar på Twitter. Det måste min själ vara första gången det händer. Brukar vara tvärtom.
Undrar så när nån skåning skall göra cover på George Michaels Faith och sjunga: "Men du måuste va feete feete fet..."
Ungarna ser på tv. Nåt är allvarligt fel när ljudet av Scooby-Doo låter som ljudet från en porrfilm.
Alla andra tänker: Toppmöte i Bryssel. Angela Merkel tänker: Hurra, idag får jag klä mig i bleklila...
Amerikan uttalar namnet Sarkozy och det låter som en sjukdom. Amerikan uttalar namnet Merkel och det låter som nån jäkla svamp.
Att Robyn skulle vara den mest spelade artisten i svensk radio 2011 kom som en chock. Jag som trodde det var Dead Kennedys.
Livet är fullt av utmaningar. När man är 9 år får man läxor. När man är 89 år får man liggsår.
RÄTTVIS COLA
Man får ju innerligt hoppas att alla de radikaler som 1980 slog näven i bordet för att bojkotta Coca-Cola nu tar tillfället i akt att verkligen njuta av det rättvisemärkta alternativet.
Den heter Ubuntu Cola och säljs i en livsmedelsaffär nära dig.
Jag köpte en sådan i veckan. Den har den berömda Fair Trade-loggan upptill så det är helt klart inte fråga om något slags skämt.
Den är vidare brun, utrustad med kolsyra och upphälld i diskreta 33-centilitersburkar.
Den betingar ett pris av 10 kronor.
Hur den smakar?
Tja, tänk dig Indian-Cola med små skvättar av citron.
FRAM MED SKÄMSKUDDEN
Det är när man ser klipp som dessa som man skäms över att vara svensk.
Självklart är det ombord på en båt, självklart förekommer skinnväst och självklart sjunger publiken med i ett kollektivt "uu-umpapa-umpapa-uuu--uu-umpapa"...
Känns lite ovärdigt att detta är ett av de digitala spår som Stig Vig nu lämnar efter sig men så är det lika fullt. Varsågod; Du får aldrig nog i en exklusiv livespelning. Fram med skämskudden:
LIKA SOM BÄR
Charlize Theron i filmen Monster från 2003.
En till åren kommen Jon Voight.
FRYSVÄDER
Ett meddelande till läsare av Nonsensakuten som befinner sig norr om Gävle. Vi håller på att frysa ihjäl här nere, bara så att ni vet.
HÅKAN VILL SÅ GÄRNA GRATULERA STEFAN
KATTASTROF
LIKA SOM BÄR
Stefan Löfven (utan é), karaktären Benny från Lagens Änglar och James Belushi.
En closeup på Löfven visar sig också vara ganska lik den teckande filmkritikern i serien The Critic från 90-talet:
En closeup på Löfven visar sig också vara ganska lik den teckande filmkritikern i serien The Critic från 90-talet:
STOLT MEN INTE NÖJD
Något blev uppenbarligen fel när nystartade nyhetskanalen TV4 News direktsände en av Carin Jämtins otaliga pressträffar i veckan.
Plötsligt dök det upp textremsor som troligen var avsedda för något helt annat men som i ett lite större perspektiv visar sig stämma ganska bra ändå. Nog vilar det nåt freudianskt över meningar som Vi är inte nöjda. Ett år har gått och Vi skall fira och minnas: 
MATILDA JÄRNDOTTER
ARTISTER SOM HAR CRED
Om jag skulle säga 1900-talets bästa artister, vad skulle du säga då?
Elvis? Beatles? Rolling Stones? David Bowie?
Okej. Några kvinnor?
Aretha Franklin? Hmm..okej...mer? Madonna? Patti Smith?
Ja, varför inte.
Bra artister allihop.
Men du glömde Lee Perry, MC 5 och Gang Starr. För att inte tala om Captain Beefhart.
Hittade en lista från 1999 och från Aftonbladets dåvarande nöjesbilaga Puls där nöjesredaktionen bestående av medvetna och självsäkra (men egentligen överjävligt skitängsliga) skribenter som Fredrik Virtanen och Per Bjurman m.fl satt sig ner och listat de 100 BÄSTA artister från hela 1900-talet.
Tror du att Queen finns med på den listan? Ett band som är Englands näst mest populära band efter The Beatles sett i andelen sålda skivor och konsertbiljetter världen över?
Självfallet inte. ABBA är inte heller med, förstås. Ej heller hittar vi Dolly Parton, Eurythmics, Kiss, Elton John eller Eagles.
Detta eftersom de saknar så kallad cred. De är inte trovärdiga, av någon anledning. I alla fall inte i Fredrik Virtanens öron, så skarpt inriktade på det som Germund Stenhag eller Andres Lokko anser vara comme il faut.
Visst; de har rösterna, utstrålningen, publiken, scennärvaron och det banbytande artisteriet.
Men de saknar ändå nånstans det som Underworld, Television, Hank Williams och Tim Buckley satt inne med.
JUTTANS LÖFTEN
Du kanske minns att SVT för några år sedan hade en idag helt insomnad och rätteligen bortglömd programpunkt som hette 10 löften från SVT eller något i den stilen.
Det var dåtidens chefer; VD:n Christina Jutterström och den mumintrollspratande programdirektören Leif Jakobsson som på värsta sortens managementlingo ställde ut ett antal löften till tittarna inför det nya året.
Det var saker som "vi lovar att bli effektivare, snabbare och mer inkännande" eller varför inte den klassiska klyschan "vi lovar att göra dig som tittare mer interaktiv, mer nyfiken och mer förväntansfull".
Leif Jakobsson är inte längre programdirektör, vart han är spelar väl egentligen mindre roll. Juttan har gått i pension. Idag heter VD:n Eva Hamilton och hon har plockat bort både tittarombudsman och dessa smått förljugna men väldigt underhållande löften från rutan.
Hamilton anser förmodligen inte (och med all rätt) att dessa löften är i nationens intresse.
EN KRÄNKNING
Du kommer säkert ihåg den från Asien adopterade skribenten Patrik Lundberg som förra året skrev en krönika om hur han alltid känt sig kränkt av Fazers Kinapuffar.
Hans påtalande resulterade i att Fazer drog tillbaka sin omslagsbild.
Man kan bara spekulera i vad nämnde Lundberg skulle tycka om den skåpbil som jag idag passerade i centrala Karlskrona:
ABBA ÅTERFÖRENAS
Krisen inom Socialdemokratin har fått Björn, Benny, Agnetha och Anni-Frid att sluta fippla runt med små patetiska frågor som humanismen, slussen, djurhanteringen och stalkerproblematiken.
Istället ryktas det om en exklusiv återförening av ABBA.
Det som föranlett det hela är den här bilden:
-Så fort jag såg den kände jag att det här kunde bli en bra singelhit, säger Björn Ulvaeus till Nonsensakuten.
Därför kommer man inom kort att släppa sin gamla låt Voulez-Vous med en helt ny text.
Den här gången kommer man att sjunga:
Deja vu
(aha!)
Take it now or leave it (aha!)
Now is all we get (aha!)
Nothing promised, no regrets
Deja vu (aha!)
Ain't no big decision (aha!)
You know what to do (aha!)
all in all, it's deju vu
Take it now or leave it (aha!)
Now is all we get (aha!)
Nothing promised, no regrets
Deja vu (aha!)
Ain't no big decision (aha!)
You know what to do (aha!)
all in all, it's deju vu
MYSTERIET KRING LENA PH OCH SLÖJDSALEN
Det mänskliga minnet beter sig ibland underligt.
Att höra en viss musik kan frambringa minnen. Om detta är de flesta överens. Slut ögonen och lyssna på en speciell låt och ganska direkt kommer bildminnen från de auspicier som kanske rådde just då låten var aktuell.
Märk väl - det är inte när jag hör låtar av henne som bilderna kommer upp; det är snarare så att jag ibland kan tänka på en viss sal; ett stort rum som jag inte på rak arm kan säga att jag varit inne i någonsin.
Jag har aldrig varit någon älskare av Lena PH:s musik. Hon är en fantastisk artist och så men musikaliskt har det sällan funnits något som fått mig att gå i spinn. Ännu värre är det med träslöjd. Det kan jag säga att jag direkt hatar. Jag vill här passa på att citera Kalle Moraeus som på frågan om han hade tummen mitt i näven svarade att den inte bara satt mitt i näven utan snarare i höjd med armbågen.
Jag kan inte minnas att jag varit där på riktigt. Jag vet att den inte ser ut som NÅGON av de slöjdsalar jag under min andefattiga skoltid tvingades bevista.
Ofta minns man bara fragment, andra gånger är varenda sekund inregistrerad i hjärnbarken, karbonkopierad utmed näthinnan, som det så fint brukar heta.
"Något som hamnat på näthinnan". Det är där som minnet av våra synintryck lägger sig till ro.
Tydligen är denna hinna att betrakta som en slags bioduk som spelar upp våra minnen likt de där stumfilmerna med alla spattiga rörelser som spelades in kring förra sekelskiftet och som sedan dess digitaliserats och räddats till eftervärlden.
Att höra en viss musik kan frambringa minnen. Om detta är de flesta överens. Slut ögonen och lyssna på en speciell låt och ganska direkt kommer bildminnen från de auspicier som kanske rådde just då låten var aktuell.
Allt detta är någonstans logiskt och helt i sin ordning. Vad jag inte kan förstå är att jag kopplar ihop en viss slöjdsal med Lena Philpsson.
Märk väl - det är inte när jag hör låtar av henne som bilderna kommer upp; det är snarare så att jag ibland kan tänka på en viss sal; ett stort rum som jag inte på rak arm kan säga att jag varit inne i någonsin.
När jag då ser denna sal som är stor, rektangulär och ganska dyster, ser jag en speciell omslagsbild till en tjugo år gammal Lena PH-singel (kanske Give Me Your Love från 1993) framför mig, samt hur hon såg ut när hon uppträdde som sitt alter ego Agent 006 år 1991.
Jag har aldrig varit någon älskare av Lena PH:s musik. Hon är en fantastisk artist och så men musikaliskt har det sällan funnits något som fått mig att gå i spinn. Ännu värre är det med träslöjd. Det kan jag säga att jag direkt hatar. Jag vill här passa på att citera Kalle Moraeus som på frågan om han hade tummen mitt i näven svarade att den inte bara satt mitt i näven utan snarare i höjd med armbågen.
Sån är även jag. Jag kan inget om trä, lim, rubankar, tänger, hyvlar eller sandpapper. Ändå förknippar jag den här dunkla salen med små fönster i taket och ett angränsande rum med stora vaskar och hyllor proppfyllda med verktyg med just Lena Philipsson.
Jag kan inte minnas att jag varit där på riktigt. Jag vet att den inte ser ut som NÅGON av de slöjdsalar jag under min andefattiga skoltid tvingades bevista.
Vad jag ännu mindre förstår är varför just denna imaginära (eller äkta) slöjdsal förknippas med en schlagersångerska från Vetlanda.
KNAPPAST ETT BANBRYTANDE INLÄGG...
..men ändå...
Han är kanske inte minnesmästare, Juholt...men en minernas mästare är han allt.
Så mycket enklare han hade haft det, om han också varit med i stumfilm...
FÖRSTKLASSIG UNDERHÅLLNING
1988:
2012:
SLATTAR TILL SLAS
Har precis börjat läsa Nils Claessons bok Blåbärsmaskinen; den som kom för nåt år sedan och blev så uppmärksammad eftersom den handlar om Nils alkoholiserade pappa Slas.
Det verkar vara en ganska tung och tragisk historia om pappa Stigs återkommande delirium, fylla och tablettmissbruk.
Samtidigt är den väldigt varmt och ömt skriven. Böcker av den här sorten är ofta det.
Författaren Slas är en av mina absoluta favoriter och självklart också en av det här landets största kulturarbetare någonsin; nyheten om hans död 2008 togs emot med stor dysterhet.
Nu lämnar Slas dock efter sig en väldigt rik produktion så minnet av honom och hans verk kommer att leva länge.
Slas blev 80 år och började dricka alkohol när han var tretton.
Enligt boken gick han också grundligt till väga.
Han verkar inte vara mycket för att blanda. Varje sommar valde han ut en sorts alkohol som han sedan höll sig till hela säsongen.
Nils Claesson skriver:
"En sommar är det Carnegie Porter. En annan sommar är det Campari. Det är nyttigt. Innehåller socker och malört. En tredje sommar är det Cointreau. Det är också jäkligt nyttigt eftersom det innehåller apelsin och socker. C-vitamin är bra".
På det hela taget är det en sorglustig beskrivning av en säkert många gånger svår uppväxt. Slas är den store konstnären; frun och barnen är enbart staffagefigurer. När Nils mamma efter ett långt liv som hemmafru skall börja förvärvsarbeta säger Slas att han "kan tjäna mer pengar på en eftermiddag genom att göra några teckningar än vad du kan göra genom att arbeta en hel månad".
Peptalk anno 1964.
Som så många andra män ur sin generation vill han också visa sig världsvan och kunnig inom de mest skiftande områden. Slas älskade jordbruk och det finns ett väldigt träffande citat som kommer efter det att Slas skällt ut sin son för att han inte kan hantera en lie korrekt.
Enligt Stig borde detta vara elementär kunskap även för en åttaåring.
Nils skriver:
"Stig är bra på att peka på vad som är fel men dålig på att lära ut att göra rätt".
LIKA SOM BÄR
Lena Sommestad och Lisbeth Palme - S-kvinnor med rätt till slentrianpage.
ETT SANNINGENS ORD FRÅN BARACUDAS
Om du älskar meningar som bygger på ett evighetslångt rimmande så är Rimbloggen något för dig.
Sedan 2007 har jag där samlat landets mest umbärliga rimförsök och misslyckade ansatser till populärlyrik. Inte bara det, jag analyserar dem också med en närmast patologisk akribi. För tillfället är det lyxdansbandet Baracudas som ligger uppe på det rostfria bordet klara för dissektion.
Låten heter Jag tror jag är tänd på dig och går att ta del av just nu. Välkommen in.
NÄSTAN FILMISKT
En solbränd Håkan Juholt och Burt Reynolds som porrfilmsregissören Jack Horner i Boogie Nights.
Jag anar en viss likhet...
FULA SULOR
Kan inte bestämma mig för om Robyns platåsulor är större än hennes listframgångar i USA eller om det är tvärtom.
FILIP & FREDRIK BÖRJAR BLOGGA
Inom kort lanseras hemsidan filipofredrik.se där humorduon skall samla information om sin karriär, lägga ut sina podcast och även blogga.
– Vi vet inte vart den här sajten kommer ta vägen, men vi kommer också testa på att blogga med tanke på att vilken idiot som helst tycks klara av det, säger Fredrik Wikingsson till Dagens Media.
Jag välkomnar detta eftersom jag alltid tyckt att herrarna varit väldigt vassa som skribenter och direkt usla som programledare, då de inte tycks inse att en television av 2010-talsmodell har en ganska modernt utvecklad mikrofonteknik.
De där små myggorna klarar faktiskt av att fånga upp en stor del av det som sägs i en tv-studio. Därför är det inte alls nödvändigt att skrika likt överförfriskade hockeyhuliganer genom en hel sändning.
ÄH, NU KOMMER VÄL WIEHE ATT STÄMMA MIG OCKSÅ...
Det började som en skakning i en mustasch
De tog små foton av honom och bilder på Jämtin
De följde pilar som angav Juholtarns entré
Sen kom VU och satt i dagslånga förhör
Sen kom bussen och Håkan han gav sig ut på tur
Sen flydde väljarna skeppet för att söka sig till V
Sen spela sosseorkestern Elvis Don't Be Cruel
en smålänning som gick hem med sin grimasch
vi förstod inte riktigt vad de såg uti denne man
han var väl bara ett substitut då alla de andra så snabbt
försvann
De tog små foton av honom och bilder på Jämtin
och de stod där på podiet med segervissa flin
de steg ner från sin tron och såg hur pressen
började strömma till
det var visst någon på Aftonbladet som fått ett
scoop om hur det låg till
De följde pilar som angav Juholtarns entré
och han gav dem två pudlar, eller kanske tre
redan dagen därefter drogs drevet igång
när de trodde allt var passé
det var flera detaljer om hyrbilar och resor som
blivit fel
Sen kom VU och satt i dagslånga förhör
de frågade när och hur men mest varför
av de svar som kunde skönjas fanns inte plats för
nån sensmoral, det gäller bara att skyla över
med en turné så att frågan dör
Sen kom bussen och Håkan han gav sig ut på tur
i alla distrikten fanns alltid någon sur
gammal sosse som präglats av Palmes vassa
och ettriga ledarstil
och som alls inte tyckte om att se Juholts falska smil
Sen flydde väljarna skeppet för att söka sig till V
kvar fanns bara affischen om alla som skulle med
och opinionen är allt för stor och kall och krass
och i de utspel som Juholt gjort fanns inte
plats för nån medelklass
Sen spela sosseorkestern Elvis Don't Be Cruel
det kändes lite fånigt men ändå så rätt efter allt strul
S har förlorat den allra sista gnuttan hopp
de går mot 20 procent; en riktig sosseflopp!
ELSAS GOSEDJUR I SYDÖSTRAN
Lokaltidningen Sydöstran har varje dag något som kallas Dagens Twittrare.
Till helgen i bilagan Lördagslätt brukar de välja ut något av allt det dravel som det twittrats om i veckan och idag fick jag och en twittrare vid namn MadisonSWE den stora äran.
På bilagans förstasida kunde man därför lite oväntat mötas av Mats och Vovven till frukost.
Så heter nämligen Elsas mest älskade gosedjur som jag i ett anfall av total barnslighet satte på mina axlar då jag tog den bild som sedan blivit min s.k twitteravatar.
Jodå. Nonsensakuten är seriös rakt igenom. Från början till slut.
LEDIN SOM PROVOKATÖR
Ständigt vara vaken, gå till banken naken, jag gör vad som helst för ett nödrims skull..."
HALLÅ GOODBYE
Landet tog ännu ett litet steg bort från DDR-Sverige när det i veckan blev känt att SVT skrotar sina förnumstiga hallåor från rutan.
Hädanefter kommer de förbindligt lismande och klämkäcka programpresentatörerna att ersättas av en röst och en flashig grafik i skarvarna mellan de olika programmen. Detta sörjer en stor del av svenska folket som ju är vana vid kulturell sondmatning uppifrån överheten; de som vet vårt bästa, de som vägleder oss genom livet och tillvaron.
Tv-hallåorna i bild kändes helt naturliga när staten hade monopol på television och de hurtiga männen och kvinnorna fick agera själva sinnebilden av folkhemstryggheten. En varm famn att rusa rakt in i, fjärran omvärldens fruktansvärda kärnvapenkapprustning, kommersialism och kapitalism.
Människor som tittade förtroendeingivande på oss och berättade att vi inte fick missa den tjeckiska dockfilmen dagen därpå om vi bara hade kraft nog att överleva kvällens avsnitt av den amerikanska relationsdramaserien Dallas.
Systemet med hallåor i bild är faktiskt en nästan enbart nordisk företeelse. I dagens tv-värld är det ytterst få kanaler som har programpresentatörer som sitter uppklädda i slipovers framför en enfärgad vägg. En del länder har aldrig ens övervägt det. Hela idén känns väldigt svensk, trygg, mysig och småputtrig. Eventuellt också aningen förljugen.
Självklart kan en hallåa vara ett viktigt sällskap för många ensamma äldre. Det är i alla fall vad kritikerna mot att avskaffa dem nu hävdar. Det må vara hänt. Jag tror förvisso att en closeup på Teri Hatcher också kan fungera rätt bra som sällskap i soffan. Det hade i alla fall funkat alldeles utmärkt för mig.
Trots denna min aversion mot det von oben-perspektiv som hallåa-systemet inneburit, erkänner jag självklart dem som en habil yrkesgrupp just för själva jobbet; att på 25 sekunder levandegöra, informera och samtidigt underhålla publiken mellan två program är något av det allra svåraste man kan ge sig in på.
Kungen av hallåor är därför i mitt tycke, den här mannen:
Pekka Heino är fullständigt formidabel på hantverket programpresentation. Hans manus är en ren fröjd i sin finurlighet och förmåga att fläta samman två divergerande ämnen. Ofta med en liten ironisk knorr och alltid levererade med glimten i ögat. Heino är nummer 1 på min lista. Tvåan är en riktigt klassiker. För visst minns du:
Hans Waldenström, denna gigant på området med sin behagliga röst och sitt trygga lugn. Här lyckas han också göra en sk P3-övergång då han drar paralleller mellan Björnes magasins lucköppning och kaffetanterna i Norrköping.
Den hallåa som jag rent nostalgiskt har allra starkast minnen från (självklart bortsett från Henrik S Järrel) är Amelie Appelin vars varma och lite aristokratiska röst alltid får mig att tänka på Utbildningsradions klassiska Zoom-program från tidigt 80-tal.
PERNILLAS TJOCKA DANSARE
Jag och sjuåriga dottern Elsa pratar schlager.
-Vet du hur vinnaren i Eurovision Song Contest lät för trettio år sedan, Elsa? säger jag och inser direkt att hon omöjligen kan ha nån slags uppfattning om saken. Istället plockar jag upp min telefon och låter henne se musikvideon från 1982 där den lilla väna Nicole från Västtyskland sitter ensam på en pall med en akustisk, blå gitarr i knät.
-Vad sjunger hon om? frågar Elsa.
Jag kör en direktöversättning för henne. Om att vi behöver lite fred, lite sol på vår jord och att hon kastar ut en önskan om att alla inte bara skall ta sig tid till att lyssna på hennes sång utan också försöka sig på det där med att leva i fred,
-Ähhh...tråkigt, säger Elsa. Och plockar fram stora schlagersågen:
-Det händer ju inget. Det här var en tråkig låt. Hon bara sitter ju där.
-Du menar att det går långsamt?
-Ehh..typ...
-Du skulle gärna se att hon krossade en glasbur eller så?
-Ja, och så är det ju inga dansare, säger sjuåringen uppväxt med Eric Saade och dylikt effektsökeri.
Nu ser jag min chans att överbrygga kulturklyftorna.
-Du...det fanns faktisk dansare även på den tiden. Vänta (jag söker ny låt på Youtube) Här skall du se att det kommer nåt för dig, det här kommer du att gilla. Den här tjejen var bara 18 år gammal och hon hade med sig två killar som dansade i bakgrunden. Den heter Piccadilly Cirkus. Hon heter Pernilla Wahlgren.
Elsa tittar storögt på klippet från 1985. Efter ett tag börjar hon skratta hysteriskt.
-Vad är det? undrar jag. Vad skrattar du åt?
-Ha ha...kolla på dansarna...så dumt de rör sig och vad tjocka de är!
Det finns saker man bara inte säger. Jag stängde snabbt ner klippet och musiken tystnade abrupt.
Eh...känner att min och Elsas schlagerskola inte helt är över, det här var bara lektion 1.
Dessutom skall hon lära sig ett och annat om fetma. Jag menar...om Emilio Ingrosso var fet 1985.
Vad är då jag idag?
HON ÄR BLOND
Det är därför hon kallas Blondin-Bella. Knappt hunnen till halva januari har Isabella Löwengrip redan hunnit twittra ut 2012 års roligaste tweets. Starkt jobbat.
GRISAR SOM ÄLSKAR BOWIE
Grisen till vänster:
-We can be gyros...
Grisen till höger:
-But just for one day...
FRÄLSAREN
LIKA SOM KIM
Kim Jong Un, Nordkoreas korpulente diktator...
Den så slagkraftige fd skvallerjournalisten Tom Hjelte...
STÖRST BÄST OCH VACKRAST
Hans Holmér, alltså.
Vilken nolla han var.
Har precis börjat läsa hans bok om Palmemordet skriven 1988 och har hittills inte kommit särskilt långt.
Knappt kommen till kapitel två har jag dock redan lärt mig följande:
1.
Stockholmspolisen var snabbt på plats. 23.21 sköts Palme. 23.23 var de första poliserna på mordplatsen. Samtidigt som det uppstår ett virrvarr när poliserna skall parkera sina bilar rätt, håller mördaren på att i full karriär fly trappan upp till Malmskillnadsgatan. Ett försprång som visar sig vara ödesdigert för polisen som sedan begår det ena misstaget efter det andra, uppgifter som torde vara tämligen bekanta för läsekretsen. Bland annat är det två privatpersoner som hittar de båda kulorna på marken.
2. En bok om Palmemordet skriven av Hans Holmér verkar först och främst dock handla om Holmér. Inte utan stolthet skriver han om hur han vaknar upp på Scandic hotell i Borlänge den 1 mars 1986 på väg till ännu en Vasaloppstart. Det skulle i så fall innebära den 18:e Vasaloppsstarten i rad (!) för den vältränade 56-åringen.
3. Trots att han befinner sig långt från händelsernas centrum lyckas han ändå snabbt ta kommandot genom några kvicka telefonsamtal för att delegera och beordra sina mannar. Likt en general Patton i skidoverall.
När han väl är tillbaka i Stockholm är det uppenbart att han har kommit likt en frälsare för att ställa saker och ting till rätta. Fram med presskonferensbordet, tusentals mikrofoner, två flaskor Ramlösa, lite smink och världens alla tv-kameror ty snart gör han entré, verkar vara sensmoralen då Holmér avslutar det andra kapitlet med orden:
"Klockan 10.50 stiger jag in på ledningscentralen och meddelande går ut att jag tagit över ledningen av spaningarna". Strö palmblad, bred ut kläder...
Jag kan tänka mig hur det rullar på. Ett långtråkigt tuggande om olika vapen, fantombilder, säkerhetsangivelser i procent, avlyssningar och PKK.
Mordet var enligt boken välplanerat av en grupp individer, idén om en ensam galning förkastar Holmér redan i inledningen, detta håller jag med honom om. Jag har aldrig trott att Christer Pettersson var den som sköt Palme.
Hans PKK-spår ger jag dock inte mycket för.
Att mordet hade politiska motiv anser jag däremot vara rätt självklart. Troligen rör det sig om en sammansvärjning av diverse högerextrema element.
ÄR MÅNNE GÖRAN PERSSON UTE OCH VINGÅKER?
GWs VITA PERIOD
Under hösten läste jag ut Leif GW Perssons omtumlande självbiografi Gustavs grabb. Med sin patenterade humor bestående av iskallt levererade och skarpsinnigt men väldigt torrt och krasst formulerade beskrivningar av sin omgivning, bjuds läsaren in att ta del av Perssons uppväxt och karriär.
Det blir dråpligt, ibland spännande men aldrig riktigt utlämnande. Exempelvis nämner han aldrig vad hans tre olika fruar i livet heter i förnamn, något som gör berättandet lite avfjärmande och kliniskt i vissa delar.
En stor passage upptas av Geijeraffären, nästan två tredjedelar av boken kretsar kring denna omvälvande händelse i den unge Perssons liv. Hur han blev sviken både av Peter Bratt och Olof Palme och hur han mådde så psykiskt dåligt av sin inblandning i affären att han en dag övervägde att ta sitt eget liv men inte hade mod nog att trycka på avtryckaren.
Det som främst framkom under de promotionintervjuer inför boksläppet som Persson gav under hösten 2011 är dock hur hans hälsa på äldre dagar alltmer börjat vackla men också hur han delar in året i en halva där han dricker åtskilligt för att - som han säger "få tyst inne i huvudet" - men också en totalt vit period då han är mer eller mindre helnykterist.
Tydligen är det så att Leif slutar dricka alkohol på nyårsafton för att sedan hålla upp ända tills midsommar, om man får tro den gode kriminologen.
Jag har alls inga moraliska betänkligheter kring detta, det enda jag har lite svårt att förstå är det här med tiden på året. Detta att han frivilligt väljer att vara spik nykter under vinterhalvåret.
Jag menar; åtminstone januari, februari och mars är ju djävulens påfund.
Ett kvartal som i alla fall jag skulle haft otroligt svårt att överleva om jag inte fick ta mig en liten jävel då och då...
PENSIONÄREN
65 år idag.
VÄLKOMNANDE FÄRG
Nu har jag sett nästan hela första säsongen av Snobbar som jobbar på DVD. En sak slår mig. Det här med gammelrosa inredning i hotell-lobbyer. Antingen var det så att alla hotell var målade med gammelrosa 1971 eller så använde produktionsteamet sig av samma hotellentréer om och om igen...
MÅNS LETAR VÄRLDSARTISTER
Måns Zelmerlöv är klar för sommarens Allsång på Skansen. Han är självklart stolt. Men inte nöjd. Nä, nu duger det inte med Kalle Moraeus, Helen Sjöholm och en hostande Robert Gustafsson i latexoverall. Nu vill Måns locka "världsstjärnor" som Expressen uppmärksammar i en artikel.
Jo, du läste rätt. Måns kommer "själv att ringa runt" till hela den uppsjö av världsnamn som han råkat göra sig bekantskaper med genom sin långa karriär. Enligt uppgift håller hans Iphone på att explodera av alla de kontaktuppgifter han på ett hejdlöst sätt matat in. Privata nummer till Madonna, Bono, Springsteen, sir Paul McCartney och Lady Gaga och tusentals andra.
Enligt tidningen kan det även finnas "stor risk för en resa till USA för att ragga artister.." Lägg märke till ordvalet. Risk. En stor risk.
Ja, risken är kanske störst för Måns själv. Man kan lätt tänka sig scenen. Keith Richards ligger hemma i Connecticut och slappar i soffan med sin gitarr då det plötsligt ringer på dörren.
Utanför, i regnet, står Måns Zelmerlöv med ett hängande, dyngblött hår och presenterar sig som "swedish tv star" och ber på sina bara knän (likt matadoren i tjuren Ferdinand) om Richards "illuminating presence at Allsång på Skansen this summer".
Varpå Richards måttar ett knytnävsslag mot lundasonen och skriker:
-And who the fuck are you, man? Hey! You! Get off of my cloud!
OM JUSTIN BIEBER FUNNITS PÅ MEDELTIDEN
MIXAT NONSENS
Sjuåriga Elsa hör mig sjunga en bit ur After Darks hit La Dolce Vita och säger:
Läste i veckan om en travhäst som tydligen heter Fleetwood. Efter karriären kommer den troligen att kallas Fleetwood Mac.
Efter Tour de Ski, nu väntar Andreas Lundstedt ivrigt på Tour di Sco...
Efter stormen Emil, nu kräver jag att nån storm i framtiden döps till Griseknoen!
Från toaletten lät det i veckan "chum, chum, chum". Det visade sig vara en femårig spelmissbrukare som tagit med sig Nintendo DS in på muggen.
Olle Svenning sitter just nu och filar på sin tjocka biografi över "Stora skandinaviska socialdemokrater". Arbetstitel: Från Treholt till Juholt.
Fem dagar av 2012 har redan gått och tydligen är det fortfarande januari. Det här blir långtråkigt.
"Det var nästan lite läskigt. Ett piano började brinna i slutet och hela tiden såg man flickor som visade trosorna. En flicka hade t.om hål i sina byxor så att man såg hela rumpan". Ville har sett sin första musikvideo med Lady Gaga.
Jan Guillou gör tv-program om jakt. Fan, snart gör väl Lars Adaktusson ett tv-program om hårspray.
Per Gessle sjunger ut: "Jag ser på dig och du ser på mig och jag säger ja, ja...frisyren är gay men kalufsen hålles i trim...med hårspray och lim..."
Det expansiva vårdföretaget Carema har en kundenkät ute just nu. Det handlar om service och tillgänglighet. Svarsalternativen är 1. Blö-ja eller 2. Blö-nej.
Snöslungor som inte är riktigt torra bakom öronen kallas för snöslynglar...
Snart presenteras Karlskronas nya kommunslogan: "Inte för, inte ens akter. Mest av allt: emot".
Kvinnan som gav sin son bröstet under bilkörning för att sedan krocka med en tankbil uppges ha kört en Volvo amma son...efter olyckan fördes de till Kärnsjukhuset i Skövde...
Det slog mig just: Göran Fristorp är Sveriges svar på Cliff Richard.
Kärnsjukhuset i Skövde, förresten. Hur ofta händer det egentligen att apelsinkärnor är i behov av vård?
Till sist en liten spoiler: Alvin & gänget 3 slutar lyckligt...
-Bada i champagne det vill nog alla vuxna. I alla fall tills nån kissar i badkaret.
Läste i veckan om en travhäst som tydligen heter Fleetwood. Efter karriären kommer den troligen att kallas Fleetwood Mac.
Efter Tour de Ski, nu väntar Andreas Lundstedt ivrigt på Tour di Sco...
Efter stormen Emil, nu kräver jag att nån storm i framtiden döps till Griseknoen!
Från toaletten lät det i veckan "chum, chum, chum". Det visade sig vara en femårig spelmissbrukare som tagit med sig Nintendo DS in på muggen.
Olle Svenning sitter just nu och filar på sin tjocka biografi över "Stora skandinaviska socialdemokrater". Arbetstitel: Från Treholt till Juholt.
Fem dagar av 2012 har redan gått och tydligen är det fortfarande januari. Det här blir långtråkigt.
"Det var nästan lite läskigt. Ett piano började brinna i slutet och hela tiden såg man flickor som visade trosorna. En flicka hade t.om hål i sina byxor så att man såg hela rumpan". Ville har sett sin första musikvideo med Lady Gaga.
Jan Guillou gör tv-program om jakt. Fan, snart gör väl Lars Adaktusson ett tv-program om hårspray.
Per Gessle sjunger ut: "Jag ser på dig och du ser på mig och jag säger ja, ja...frisyren är gay men kalufsen hålles i trim...med hårspray och lim..."
Såg att de bakade småkakor i Stjärnorna på Slottet. Tja, några matbröd är väl svårt för Lindarw att få till. När degen skall stå och jäsa blir det helt omöjligt på grund av drag.
Det expansiva vårdföretaget Carema har en kundenkät ute just nu. Det handlar om service och tillgänglighet. Svarsalternativen är 1. Blö-ja eller 2. Blö-nej.
Snöslungor som inte är riktigt torra bakom öronen kallas för snöslynglar...
Snart presenteras Karlskronas nya kommunslogan: "Inte för, inte ens akter. Mest av allt: emot".
Kvinnan som gav sin son bröstet under bilkörning för att sedan krocka med en tankbil uppges ha kört en Volvo amma son...efter olyckan fördes de till Kärnsjukhuset i Skövde...
Det slog mig just: Göran Fristorp är Sveriges svar på Cliff Richard.
Kärnsjukhuset i Skövde, förresten. Hur ofta händer det egentligen att apelsinkärnor är i behov av vård?
Till sist en liten spoiler: Alvin & gänget 3 slutar lyckligt...
POLSK RÄLSBUSS
Var i polska Gdynia över nyår och fascinerades mycket över kollektivtrafiken. Ofta såg man bussar av den här varianten:
Lägg märke till de två känselspröten uppe på taket. Dessa står i intim förbindelse med nån slags kraftlinor som hänger uppe i luften utmed bussens rutt. Alltså ungefär samma princip som spårvagnarna har. Skillnaden här är dock att bussen ju inte går på räls utan kan rulla åt vilket håll som helst.
Det gäller med andra ord som busschaufför att verkligen hålla sig på sin utstakade rutt och inte få några impulsiva infall att svänga för mycket åt höger eller vänster.
Du har säkert läst Tage Danielssons vuxensaga om Busschauffören som tänkte att va fan.
Han skulle ha platsat i Gdynia.
-DET BLAUSER!
Att sända morgonradio är en sällsam upplevelse.
Att sända morgonradio i Karlskrona är ett minne för livet.
Jag har haft förmånen att ägna ungefär sju år åt att väcka Blekingeborna på den kommersiella kanalen Radio Match (som sedermera köptes upp av Mix Megapol 2006).
Ett av de starkaste minnena från denna tid är tvivelsutan en stormig morgon i början av 00-talet, inte helt olik den stormiga morgon vi upplevt nu 2012.
Vinden slet och drog, pinade både människa, djur och elbolag, den vindpiskade fyren ute på Utklippan stod och darrade i sisådär 25 sekundmeter när en lyssnare från Hasslö ringer in till programmet.
Lyssnaren är en man som varit med i en av våra stupida tävlingar och nu som motprestation för att få hem DVD-filmen i brevlådan, måste medverka i ett direktsänt vinstsamtal.
Han inleder starkt:
-Hej Marcus (vad han hette har jag glömt men vi kan säga Marcus, okej?) och välkommen!
-Det blauser!
-Ja, du ringer från Hasslö, vad säger du om vädret?...idag får man verkligen hålla i hatten...
-Ja, fy i helvete vad det blauser. Det är otroligt vad de blauser...
-Ja, vi har förstått det. Du ringde in med rätt svar. Vem var det vi sökte?
-Det blauser så mycket...vänta lite...åh, fan vad det blauser...
-Du försvinner lite där, det sprakar...står du ute vid vattnet?
-Åh...åh...det blauser...
-Men du hade i alla fall rätt svar. Det var Madonna vi frågade om. Då vinner du en film. Grattis!
-Det blauser!
-Hej, på dig Marcus...ha en bra dag!
-Ja...usch...det blauser...
STATSCHEFER
Goodluck Jonathan, Nigerias president.
Badluck Bernadotte, kung av Sverige...
TEDDYBJÖRNEN FREDRIKSSON...
...juicen den var hans..
en gång tog han kiwi in,
det godaste som fanns
Teddybjörnen Fredriksson
han pressade sin frukt
och efteråt var köket fullt
av en sötaktigt sliskig lukt...
LIKA SOM PER(sbrandt)
Rick Astley i videon till Never gonna give you up...
Mikael Persbrandt i rollen som Gunvald Larsson...
ELEKTRONISK SKRÄCKROMANTIK
Hans Edler är musiker, entreprenör och producent inom den folkliga och dansanta musiken.
Han ser ut så här:
Det är lite svårt att tänka sig att han med sin helylleimage 1971 spottade ur sig textrader som:
"kvinnan bredvid mig blir
hysterisk
får för sig att ett barn blivit mördat..."
Så skedde dock på en musikaliskt banbrytande platta. Låten Vi hör ett skrik analyseras just nu i Rimbloggen. Välkommen in!
MODESTY BLASÉ IV
TYDLIGEN NÅT JORDSKRED I TRONDHEIM
Jag som annars trodde att det var Carin Jämtin som kommenterade de senaste opinionssiffrorna för S...
