Under natten hade Björn Hellberg härjats av en orolig sömn.
Han hade hela tiden plågats av en makaber dröm som i korthet gick ut på att han sålde vitvaror som ingen ville ha och nu oroade sig för att få sparken.
Hans tröstlösa projket kallades Induktionshäll-berg och var en vacker men kostsam spis.
Försäljningen rasade och mot slutet av drömmen kom beskedet.
Vitvaruföretaget skulle varsla 3000 anställda, däribland Björn.
Det var game, set och match på en och samma gång.

Kallsvettig och med en liten, liten antydan till rufs i håret fann han sig dock vara tillbaka på spåret igen.
Det var okej. Det hade bara rört sig om en mardröm.

Han satte på sig sina morgontofflor och sa:

Hoppas när dig går som värst, frukta när dig går som bäst. Hovtrapporna är alltid hala. På mätt mage sitter ett glatt huvud.

Sedan gick han ut i köket och bredde sig en macka.