KALLES SABBADE SNABBMAKARONER

Du kommer kanske ihåg vår vän Kalle, den långhårige och skäggige lantbrukaren från lilla byn Kuggeboda utanför Ronneby?

Det är ju han som går upp varje morgon 04.00 för att mata fåren och kossorna samt fixa med allt annat som bör fixas med på en gård, för att sedan sätta sig i bilen och åka knappt två mil till jobbet där han stämplar in 06.30.
Sedan hem, meka med traktorer, fixa med djuren, ta hand om småbarn och gå ut med hunden för att därefter dimpa ner i sängen runt 23.00...för att sedan hurta upp igen klockan 04.00 dagen därpå...

I alla fall. Huset som Kalle och hans sambo Johanna och deras två små barn bebor är gammalt och gistet.
Spisen är exempelvis från 1958 och har två lägen - brännhet eller iskall.
Man kan bara ha en platta på åt gången, annars går strömmen och så vidare, och så vidare.

På denna smått antika tingest anmodades Kalle en dag laga mat.
Till saken hör att Kalle är direkt urusel på att laga mat. Han kan på sin höjd värma upp vattnet till ett äggkok, enligt Johanna.
Nu hade hon förberett middag till barnen, allt som Kalle behövde göra mellan att stängsla in får och rengöra jaktgevär, var att koka snabbmakaroner.
-Det går ju jätteenkelt. Det tar bara tre minuter, säger Johanna.

Sagt och gjort.
Kalle slår igång det 50-åriga järnschabraket och plockar fram snabbmakaronspaketet.
Det här med att läsa bruksanvisningar har aldrig varit Kalles grej, det där är knapsu, en riktig karl listar ut hur saker och ting ligger till, utan något märkligt fikonspråk gällande koktid och dylikt.
Johanna hade ju sagt att det var enkelt. På med vattnet, låt det koka upp och sedan tre minuters koktid.

Grytan på spisen. Plattan slås på. Kalle väljer av någon anledning att redan från början hälla i hela innehållet i paketet på en gång. Effektivitet...
En gigantisk mängd makaroner lägger sig som ett berg på botten av kastrullen.
Inget händer.
Det går några minuter. Ingenting. Vattnet spegelblankt.
Till slut börjar det puttra. Fram med mobiltelefonen för att klocka.
Det kokar väldigt mycket. Kalle sänker plattan. Vattnet nästan spegelblankt. Han stannar klockan. Höjer nåt snäpp, vattnet stormkokar, på med klockan.

Nu slutar det koka. Klockan stoppas. Det puttrar. Nu kokar det igen. På med klockan.

Denna procedur återupprepas i bortåt en timme, hela tiden stannar Kalle klockan så fort vattnet inte stormkokar utan bara sjuder eller puttrar.
När en timme har gått, bedömer Kalle den sammanlagda "koktiden" till tre minuter.

Barnen som hungriga fått vänta på sin middag, tittar misstroget på den gulkletiga, grötliknande klump som slevas upp på tallriken, medan de tittar på sin far och säger:
-Pappa, vad är det där?
-Snabbmakaroner.
-Så ser de inte ut när mamma lagar dem.

Kommentarer
Postat av: Daniel

Karar å makaroner.



Dömt att ALLTID misslyckas.

2009-11-05 @ 09:11:40
URL: http://danielfagerholm.webblogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback




RSS 2.0