(Visst är det en ambitiös och lite akademisk rubrik, en sådan rubrik som Peter Englund brukar sätta på sina texter varpå alla förväntar sig en lång och intrikat essä om just trötthet, kanske "trötthetens historia", vederhäftig och vetenskapligt väl underbyggd på alla sätt och vis...jo, tjena!)

Working 9 to 5 sjöng Dolly Parton 1980.
What a way to make a living...

Jag kan säga att det är platt intet mot hur jag och Sara har haft det under en längre tid.
Förra hösten och i våras var det Sara som jobbade 24/7, nu under denna höst är det min tur.

Man kan säga att vi följer den berömda arbetslinjen (varvid man stundtals blir så utarbetad och vresig att man spottar och fräser, det blir liksom Linus på arbetslinjen...)
Maud Olofsson torde vara stolt över oss.

Ett litet exempel på mina arbetstider den senaste tiden:

söndag kväll 18-01
måndag 8.00-16.30
måndag kväll 18-01
tisdag 08.00-16.30
tisdag kväll 18.00-01
onsdag 8.00-16.30

Min sambo har dragit ett tungt lass med kvällsjobb och hemarbete dagtid för att få allt att rulla.
Ikväll är jag "ledig". Skall bara röja bort allting från alla fönster, eftersom vi har hantverkare här imorgon bitti som skall byta ut samtliga fönster i lägenheten, Sara som jobbar ikväll får snällt finna sig i att somna 01.40 och väckas av män i overall klockan 07.00.
What a way to make a living.

Just det, jag skall göra lite manusjobb ikväll också...
Det är ganska intressant det här med vilka spratt långvarig sömnlöshet spelar en. Ordföljd och sammanhang har en tendens att gegga ihop sig.
När jag lyssnade på Rolling Stones häromdagen skrek jag rakt ut i refrängen:

"yeah, yeah, yeah..to the Sharlem Huffle!" utan att reagera...

Detta fenomen är däremot inte nytt; när jag sände morgonradio gick jag upp klockan 04.25 fem dagar i veckan och stod sedan och var väldigt offentlig i direktsändning mellan 06-10.
Minns en gång när vi tävlade ut presentkort från en guldsmedsaffär som heter Göranssons Guld & Ur.

Detta firmanamn omnämndes självklart i sändningen ett antal gånger varje morgon men till slut tog förvirringen och morgontröttheten ut sin rätt.
Till slut säger jag med en återhållen suck:
-Glöm inte tävlingen som är tillbaka imorgon bitti, vinn presentkort från Öransson Uld & Gur...och detta snubblar ut ur käften helt utan att jag reagerar.

Working 9 to 5?
Baha! Jag säger som i Vittula: -Knapsu!
Tycker att Bon Jovi fångar vårt liv bättre just nu.
I låten "I'll sleep when I'm dead"....