Min treåriga dotter skall operera sin tumme på torsdag. Inget allvarligt , tydligen en väldigt enkel operation där en sena fått en liten knuta på sig. Denna knuta kommer en man i vit rock att skära bort och sedan kan senan passera mycket enkelt genom leden, eller hur de nu beskrev det. Faktum (he he tum...) är att ena tummen inte går att böja alls. Därför denna åtgärd.

Det kommer säkert att gå jättebra och visserligen får hon gå med bandage ett tag men då är hon ju hemma från dagis så att vi kan kontrollera att hon inte krockar med någon (förutom sin vilda lillebror, då) och slår sig.

Trots denna försäkran och all vetskap i ärendet kan jag ändå inte fötränga att jag är jävligt nervös.
De skall ju söva ner henne. Min lilla flicka. Och skära i tummen. Ajajaj...men som sagt. Det kommer att gå lysande. Självklart. Givetvis.