BJÖRN RANELID KÄKAR FRUKOST:

Varje gång vi äter smälter vi sakta in i dvala. En dvala förljugen av håglösheten vi alla känner. Frukosten är dagens viktigaste mål, en bränning i evigheten, ett avtryck i kosmos, vi tuggar, sväljer och hoppas. Vi hoppas överleva dagen på samma sätt som Barrabas där han blodig hänger på korset hoppas nå frälsning. Bortom tiden, bortom rymden, bortom synd och köttsligt begär.


Du anmoder, härförare av kärlekens förblindade raseri, frambringande, klargörande...kan du, som omslutit verkligheten...kan du, som levandegör så många av de tusentals förtappade själar som inte haft kraften att orka leva i oriktigheten...Kan du, som behärskar salighetens förvirrade elegans och utsänder talrika förnekaden till dem som vägrar tro på möjligheten att överleva dagens viktigaste mål...


Kan du...kan du skicka mig smöret?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback




RSS 2.0