Låt oss först och främst få detta klart för oss: jag är en skrivande människa. Jag älskar bokstäver.

Alfabetet är människans bästa uppfinning (möjligtvis efter hjulet och cykeln).
Bokstäver skapar ord, ord skapar meningar, meningar bildar sammanhang - helheten blir till magi.
Känsla, rytm, stringens, tempo...allting uttrycks och utvecklas genom detta enkla faktum. 28 bokstäver hjälper oss att formulera det begripliga såväl som det obegripliga, som Bo Strömstedt en gång skrev.

Detta är redskapet; 28 bokstäver.
Kantiga eller mjuka var för sig, ständigt porösa och levande, när de fogas samman.
Det finns vackra ord och det finns fula ord. Eller fula och fula...mindre tilltalande, oftast utifrån deras betydelse, stundom utifrån deras rent estetiska kvalitéer. Bokstäverna K och T är ganska kantiga och robusta, medan bokstäverna S och O är runda, mjuka och gosiga. Likafullt älskar vi dem - för att de fyller en funktion.
Till skillnad då ifrån X, Q och Z. Inte särskilt användbara men å andra sidan oerhört coola. Alfabetets tonåringar framför grillkiosken, man måste bara älska dem, de vet inget annat.

Nu hoppas jag att min kärlek till och fascination inför själva alfabetet tydligt framgått. Nu till saken.
Det här andra. Det där som inte är bokstäver. Jag tror att de kallas siffror.
De tycker jag inte om.
I själva verket hatar jag dem.

Har gått genom grundskola och gymnasium med konstant lägst betyg i matematik. Jag kan helt enkelt inte räkna. Troligen lider jag av dyskalkyli eller vad heter; motsvarigheten till dyslexi. Siffror gör mig matt, siffror får mig att spy, huvudräkningen är jag allra sämst på. Minns att jag var en bra bit över tio år gammal innan jag fick en uppenbarelse; nämligen det att 7 plus 8 blir 15. En lärdom som jag sedan dess brukar briljera med.
Om man däremot frågar mig - lite snabbt - vad 112 minus 14 blir tvingas jag...eh....tvingas jag....säga 98? Eller? Tänker jag fel?

Häromdagen närmade jag mig dock siffrorna som varje rätt tänkande humanist bör göra, nämligen språkligt.

Jag låg och tänkte så här: Om man skriver ner (enligt vedertagen, korrekt svensk stavning) talen 1 till 99 - vilket tal innehåller flest bokstäver?
Jag började att visualisera talen som bokstäver: ett, två, tre, fyra osv, osv...
Efter en stund kom jag fram till att det handlar om två tal som delar på förstaplatsen, gissa vilka och vinn ett bättre liv.