I ett försök att höja statusen på stationen (och säkra ekonomiskt stöd från feta kommunpampar och kulturhaggor i batiktröjor) hade vi faktiskt sommarpratare på närradion i Kristianstad i mitten av 90-talet.

Detta var en satsning som innebar att lokala "kändisar" fick hela två timmar till sitt förfogande rakt ut i etern, inte helt olikt SR:s klassiska program Sommar.
Kanske med skillnaden att det här handlade om sega gubbar och tanter som i ett försök att göra "de unga radioentusiasternas råbarkade verksamhet" något mera rumsren beredvilligt fyllde luften med s.k "minnen".
För det mesta lät det för djävligt.

Fråga mig för jag var allt som oftast tekniker åt allehanda "lokalkändisar" som pratade på om sina krämpor, sina underbara barn och sin stöttande hustru och inte minst om den vackra trädgården i Maglehem, engagemanget i Lions, studietiden i Lund med alla upptåg, semesterresan till Kreta och om den fantastiska känslan man får av att vänta utanför Tre Toppar i Åhus på just en sådan där stor vaniljglass i strut.
Jazz från 1922 var obligatorisk samt en talskiva med Kalle Sändare.

Ahhhhhhhhhh.....

Pratarna hade som sagt valts med omsorg. Satt man i handikappomsorgsnämndens förvaltning var detta ett stort plus.
Likaså om man kunde dreja med en lerklump och odla morötter i Yngsjö.
Fast visst. En och annan kändis, som skulle kunna prata även i P1, dök det väl upp.
Bland de mest meriterade återfanns revykungen Ingvar Andersson (rikskänd som Beethoven i Lasse Åbergs Repmånad) och DJ Kenta Kanon.
Det säger väl en del.

Bäst var i alla händelser signaturmelodin; Summertime med Billy Stewart . För bloggens yngre läsare (och ni är många...not! visas även hur en vinylskiva ser ut och hur denna spelas. Varsågoda: