Som ofrivillig men stundtals flitig konsument av barnprogram på tv slås man av vilka signaler som sänds ut. 
Jag tänker främst på det här med manliga och kvinnliga förebilder.

De flesta tecknade barnprogram som är riktade mot flickor handlar om mjuka och kulturella saker. Vi möter Lilla Prinsessan (en förvisso ganska stark och självständig kunglighet), Angelina Ballerina (en vit dansande mus i balettkjol) och Dora Utforskaren (en intellektuell tjej med ryggsäck som kan prata flytande engelska).

Detta samtidigt som några av de mest populära barnprogrammen riktade mot killar handlar om byggnadsarbetare (Byggare Bob), brandmän (Brandman Sam), bilmekaniker (Meckar-Micke) eller snickare (Händige Manny).

Den sköna konsten och intellektet ställs alltså mot fiffiga praktiker och kroppsarbetare.
Hur kommer detta sig?

Varför får man aldrig se några teckande serier som handlar om säljare av kontorsmaterial, delgivningsmän, bibliotekarier eller handläggare på Försäkringskassan?


Byggare Bob som i ett avsnitt pratade om vikten av att borsta sina tänder.
-Gör han det? Han har ju inga tänder alls själv, var Elsas lakoniska kommentar.