Freddie Mercury var verkligen ett exempel på en sångare som är större än sitt band.
Den mannen kunde i princip sjunga vad som helst; namnen i telefonkatalogen eller baksidan på ett vykort, och det skulle ändå låta bra.

I skarven mellan 70- och 80-talet skulle de flesta gamla rockrävar spela in discolåtar. Visst minns du Passion med Rod Stewart från -83 eller Stones Miss You (-78).

1982 släppte Queen sitt nedsablade album Hot Space! som var en stor flört med den s.k svarta musiken.
Nu var det soul, funk och disco som gällde. Hade det inte varit för hitsingeln Under Pressure hade plattan antagligen varit helt bortglömd. Många av låtarna kändes plastiga och inte raktigenom äkta, för att uttrycka det milt.
Gillar dock låten Dancer, och detta främst pga Mercurys primadonneaktiga utspel och inlevelse.

Nu blir det disco

.