Min sambo gillar inte julen. All uppståndelse, stress, press, hets, överdoser av mysighet och kuttrande tomtekottar i granskogen osv, osv...

Pyntet togs ner i måndags.
Idag klädde vi av granen. Jag sågade den sönder och samman och körde iväg den till soptippen återvinningsstationen.

Efter att Sara dammsugit upp alla granbarr på golven (tre rum) spänner hon ögonen i mig och frågar:

-Men...idag är det vardag...?
-Jodå
-En vanlig...helt ordinär vardag...?
-Mmmm
-En torsdag...med pytt i panna...?
-Jo...
-Och ingen choklad, inget godis, ingen sprit?
-Umm..nej...
-En vanlig dag. Ingen jultomte? Inga paket? Inte nåt "jag skall stå fyra timmar i köket och pyssla med efterrätten", ingen julspecial på tv med Richard Chamberlain?
-Nej. Nu är det vardag..
-Skönt!

Hela familjen kunde sedan enas om att vi nog aldrig sett Sara så avslappnad, upprymd och fryntlig på väldigt, väldigt länge.