20 ÅR MED TV4

Den 15 september 1990 startade TV4 sina sändningar.
Det var en lördag. Först ut i fyran var faktiskt Fredrik Belfrage, det är det kanske inte så många som minns.
Nu fick man förvisso inte se honom i rutan; kanalens första timmar i etern bestod istället av en slags radiotalkshow med Belfrages röst och samtal med tittare via telefon. Den verkliga premiären har jag för mig bestod av en direktsändning av en löpartävlng eller något i den stilen.

Den nya tv-kanal som planerats så länge var i alla fall äntligen klar att beskåda, dock kunde enbart ett fåtal tittare tillgodogöra sig allt krimskrams, all flärd och den totalupplevelse det innebär att se Adam Alsing i helfigur de där första månaderna. Räckvidden var inte särskilt stor i början. Nu pratar vi alltså kanalens räckvidd, inte Adam Alsings..

TV4 skapades av kommersiella skäl men utformades mer eller mindre utifrån politiska hänsynstaganden.
TV4 skulle bli den marksända tv-kanalen. TV4 var på allvar.
TV4 skulle bli en sällsam hybrid mellan Stenbecks pråliga prutt-television och en väldigt ambitiös public service.

Denna balans skulle visa sig vara både till kanalens fördel och nackdel.
Visst - efter många turer; tjuv- och rackarspel fick fyran den så viktiga koncessionen att sända i marknätet; samtidigt fick man ingå ett ganska så luddigt avtal med staten avseende vad som var god och anständig smak samt vinnlägga sig om att bedriva en allsidig och objektiv journalistik.
Just journalistik var något främmande i dåtidens svenska reklamtevevärld.
TV4 hade dagliga nyhetssändningar redan från start. Premiärsändningen leddes av Lotta Mossberg.



Länge skapade kanalen en känsla av mysighet och hemtrevnad som stundtals fick en att må illa. Den softade belysningen, den fluffiga morgonsoffan (svensk premiär för morgon-tv blev det 1994 tack vare Bengt & Malou) med den ständigt vinsörplande Bengt Frithiofsson och de småputtriga familjeunderhållningarna Sikta mot stjärnorna, Fångarna på Fortet och Bingolotto, gav sammantaget en närmast förljugen bild av svensk lagomförströelse och passiv mysighetsfascism.
Och då har jag inte ens nämnt Årets Lucia under ledning av Rickard Sjöberg.

Lite av den där TV4-känslan lever kvar, det skall gärna vara lite stomatolvitt och slätstruket. Samtidigt är det lätt att med ett nostalgiskt skimmer drömma sig tillbaka till den gamla goda tiden då programmen inte avbröts var sjunde minut av reklam eller då en ung Peter Jidhe läste sportnyheter i en närmast lesbisk frisyr.



Grattis på 20-årsdagen, TV4!

Kommentarer
Postat av: Bengt

"Länge skapade kanalen en känsla av mysighet och hemtrevnad som stundtals fick en att må illa." Håller med - t.o.m. väldigt, väldigt, väldigt länge! Jag är annars fullständigt övertygad om att sportnissen med frisyrerna egentligen heter Peter Rihde. Allt bygger på ett missförstånd när klanen ringde namnmyndigheterna för att fixa nytt släktnamn.

2010-09-15 @ 18:26:50
URL: http://bengtbernstrom.blogspot.com/
Postat av: Nonsensakuten

Kul! Fast då borde han kanske också egentligen heta Petej Jidhe...

2010-09-15 @ 18:51:17
URL: http://nonsensakuten.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback




RSS 2.0