FÖTTERNA PÅ JORDEN

Jag tycker att den här bilden säger allt om Eurovision Song Contest.

Vi har en artist som framfört en låt, lyckats gå vidare till final och nu smälter intrycken. Artisten är upprymd, stolt över sin insats och nöjd över sitt internationella genombrott. Samtidigt vet artisten att detta enbart är ett delmål, även om hon skulle vinna hela skiten i finalen finns det viktigare saker i livet att tänka på än en öststatsdominerad musikbatalj präglad av kitsch, översminkade våp och falsksång.

Bredvid artisten återfinner vi en man som lever, andas, äter, dricker och skiter schlagerfestivalen dygnet runt, sju dagar i veckan, 365 dagar om året. Som anser att kampen mot arbetslöshet, sjukdom och miljöförstöring visserligen kan uppfattas som angelägna saker att strida om på sitt sätt. Kanske är dessa frågor till och med relevanta i ordets sannaste bemärkelse. Men riktigt lika VIKTIGA som det här med schlagermusik är de banne mig inte. Detta är sjukt. Som framgår av bilden är han uppenbarligen fullständigt galen. Denna galenskap måste stoppas. Det är inte sunt. I förlängningen hotar den hela mänskligheten.

Ibland kan tyckas att man känner sig som en party pooper när man klankar ner på något som "alla måste gilla" och känna som världens mest angelägna sak när det spys ut för en miljard tittare. Det handlar om underhållning...Men nej tack. Denna typ av underhållning känns helt påklistrad och produceras i en värld av uppblåsa leenden och meningslösa tidsfördriv. Man kan undra om det är någon som egentligen kan historien bakom detta evenemang. Om man vetat det, så skulle man inse att så många miljarder som lagts ner på detta program i decennier hade försörjt skolor och mindre folkgrupper från att leva i misär. Dessutom så visar melodiernas historia, att de låtar som egentligen har blivit minnesvärda och lett till en framgångsrik karriär - kan räknas in på ett mini-CD album med knappt 10 låtar. Så man kan undra hur man kan motivera detta galenskap varje år. Tänk vad man egentligen skulle kunna göra istället. En tävling där "riktiga artister skriver sina egna låtar och framför dom live" - det hade varit en utmaning. Vinsten skulle givetvis vara att de fick en långsiktig grupp människor (som brinner för musik) bakom sig som kunde jobba på riktigt internationellt. Det är där allting faller idag, ingen tänker långsiktigt för att bygga musikkarriärer. Därför faller hela spektaklet platt...

Bra inlägg Mattias!

Magnus: Helt rätt. Tio låtar (högst) räknas till de som varit banbrytande i ett historiskt perspektiv. Dit räknar jag bl.a Volare, Waterloo och Hallelujah.



Camilla: Tack! Fina ord.

Sverige är besatt av ESC. Skrev internationell press FÖRE finalen. Och på denna utstickande europeiska kropp har vi följdriktigt ett passande huvud, "Head Of Delegation". Om alla deltagande länder på samma sätt som Sverige hade gett sig fan på att vinna hade det inte gått så bra. Snart kommer väl en motreaktion i bland annat Sverige när det gäller hur den här tävlingen utvecklats. I Storbritannien med flera länder har man hela tiden sett tävlingen som en liten bagatell. Rätt vettigt.